Möjligheter till och konsekvenser av fiskefria områden

Uppdraget att senast 2010 införa tre fiskefria områden i vardera Östersjön och Västerhavet har påbörjats. En förankringsprocess pågår på flera nivåer – dels har en referensgrupp inrättats där representanter för Naturvårdsverket och länsstyrelserna ingår tillsammans med intressentgrupper på nationell nivå, dels har en serie regionala möten genomförts för att informera om uppdraget och inhämta förslag och synpunkter på lämpliga objekt.

De förslag som bedömts som mest intressanta och redovisas i denna rapport kommer sedan att diskuteras ingående med de berörda lokala intressenterna. De ledande principerna för de förslag som tagits fram har varit att lyfta fram arter och bestånd i behov av åtgärder där det också finns en god potential för att inrättandet av fiskefria områden kan bidra till att uppnå de fiskevårdande syften som regeringen angivit, dvs.:
att de skall bidra till att minska risken för beståndskollaps,
att bygga upp fiskbestånd med diversifierad storleksfördelning och en naturlig genetisk sammansättning,

Fiskefria utsjöområden föreslås i:

• Sydöstra Kattegatt för skydd av torsk
  
• Södra Östersjön för skydd av uppväxande torsk
  
• Bottenhavet för skydd av kustlekande strömming
  

Fiskefria kustområden föreslås i:

• Havstensfjorden i Bohuslän för skydd av piggvar, torsk och rödspotta
  
• Buskär-Tanneskärsområdet väst om Göteborg för skydd av hummer och bottenfisk
  
• Stockholms skärgård för skydd av abborre, gädda och gös
  

I detta skede redovisas, med undantag för sydöstra Kattegatt, inga förslag till avgränsningar av de stängda områdena. Förslagen identifierar i det här skedet målbestånd snarare än geografiska områden, och de fiskefria områdena ska alltså endast omfatta delar av de områden som nämns ovan. Storleken på områdena och avgränsningar kommer att diskuterats vid lokala samrådsmöten under 2008 och 2009 där förutsättningarna utretts vidare. Grundförutsättningen för områdena är dock att de ska utformas så att de bedöms kunna ge positiva effekter på målbestånden inom de skyddade områdena. Hur och när de lokala samrådensmötena kommer att ske är olika för de olika förslagsområdena. I de kustnära förslagen finns redan intressentgrupper och kontaktnät att föra diskussioner med. Förslaget sydöstra Kattegatt till skydd för torsk är en redan pågående process mellan Sverige och Danmark. De övriga två utsjöområdena kräver fortsatt utredningsarbete och kontakter med de länder som fiskar i områdena från Fiskeriverkets och regeringens sida för principiella diskussioner och förankring om fortsatt arbete.

Arbetet hittills har tydliggjort några svårigheter som regeringen bör ta ställning till. I uppdraget sägs att områdena skall omfatta både kust- och utsjöområden. Ett av syftena med uppdraget är att bevara biologisk mångfald och skydda naturvärden. Med fiskelagen kan dock inte annan mänsklig verksamhet än fiske regleras. Detta gör att andra naturvärden i området inte med automatik är skyddade mot annan exploatering. Skulle sådana verksamheter påbörjas i något av de fiskefria områden som inrättas kommer möjligheterna till en meningsfull utvärdering att avsevärt försvåras. Vid eventuell tillståndsprövning behöver därför särskild hänsyn tas till uppdraget med fiskefria områden. En konsekvens kan också bli att det finns behov av att inrätta naturreservat med föreskrifter som tar hänsyn till det skydd som fiskefria områden är i behov av. Denna frågeställning belyser behovet av samverkan med länsstyrelserna som ansvarar för naturreservatsbildning enligt miljöbalken och Naturvårdsverket som beviljar medel till undersökningar, vägleder och koordinerar detta arbete.