Sällsynta kransalger längs kusten – raggsträfse, barklöst sträfse och axsträfse

Hitta på sidan

Kransalger växer på mjuka bottnar där finare sediment kan ansamlas. Arterna som växer runt våra kuster förekommer därför i relativt vind- och vågskyddade miljöer som grunda skyddade vikar och vid flodmynningar. Områden med kransalger är viktiga uppväxtmiljöer för fisk.

Kransalger påminner till utseendet om kärlväxter genom sina rotliknande så kallade rhizoider, stam och bladliknande grenar. Men medan kärlväxterna tar upp näring genom rötterna och fotosyntesen sker i bladen så är kransalgernas växtdelar inte specialiserade utan hela växten tar upp näring och omvandlar solljus till energi.

Raggsträfse

Raggsträfse. Foto: Joakim Hansen/Azote

En vanlig spridningsväg för kransalger är genom betande fåglar som får med sig mogna, så kallade oosporer (”frön”) vilka fortfarande kan gro efter att ha passerat fåglarnas tarm. Oosporer, men även delar av plantor, kan också föras till nya lokaler med strömmar via vattnet.

Artbestämning av kransalger är ofta svårt eftersom många arter uppvisar stor variation i utseende.

Utbredning och status

I Sverige har totalt 35 arter av kransalger påträffats men två av dem (bauersträfse och pärlslinke) anses numera vara försvunna från landet (nationellt utdöda RE).

Längs kusten, i salt- och brackvatten, har 15 arter påträffats. Fyra arter, barklöst sträfse samt glans-, matt- och nordslinke är sötvattensarter som kan förekomma i vatten med upp till cirka 4 ‰ salthalt, det vill säga längs Norrbottens- och Västerbottenskusten. I de mest utsötade delarna av i Bottenviken kan man tänka sig att fler sötvattensarter skulle kunna påträffas.

Av de kransalgsarter som förekommer längs kusten är endast de tre programarterna nedan listade på den svenska rödlistan och föremål för ett åtgärdsprogram. Men det finns indikationer från exempelvis Stockholms skärgård på minskning även av andra kransalgsarter.

  • Raggsträfse (Chara horrida; Nära hotad NT) påträffas i brackvatten utmed Östersjökusten, från gränsen mellan nordöstra Skåne till norra Uppland samt runt Öland och Gotland. Raggsträfse är troligen endemisk för Östersjön och har utöver i Sverige endast påträffats på ett fåtal lokaler i Danmark, Tyskland, Estland och Finland.
  • Barklöst sträfse (Chara braunii; Nära hotad NT) är en sötvattensart som i Sverige i dagsläget har sin huvudförekomst i nordligaste Bottenvikens utsötade brackvatten.
  • Axsträfse (Lamprothamnium papulosum; Starkt hotad EN) är en marin art och förekommer i Sverige mycket sällsynt på västkusten.

Hotbild

Programarterna är mycket känsliga för ökad näringsbelastning och inte minst den tillväxt av fintrådiga alger som övergödning medför. Även en exploatering av arternas livsmiljö och annan fysisk störning såsom muddring och båttrafik är betydande hot mot arterna.

Känslighet för övergödning och att arterna delar hotbild med många andra hotade arter i vind- och vågskyddade miljöer gör dem till lämpliga indikatorarter.

Åtgärder

Åtgärdsprogrammet har som mål att det ska finnas livskraftiga bestånd av de tre arterna raggsträfse, barklöst sträfse och axsträfse över hela deras potentiella utbredningsområde längs svenska kusten.

Åtgärderna beskrivs utförligt i åtgärdsprogrammet. Där listas bland annat följande:

  • Åtgärder som minskar näringstillförsel till kustnära lokaler. Skydd av viktiga livsmiljöer och åtgärder mot fysiska störningar såsom båttrafik eller illegala muddringar, bryggor byggnationer med mera.
  • Översyn av befintliga skötselplaner och reservatsföreskrifter så att programarterna får ett funktionellt skydd. Återförsök med återintroduktion.
  • Information och kunskapshöjande åtgärder riktade mot myndigheter, botaniskt intresserade och allmänheten generellt.
  • Behov av utökad inventering och ny kunskap.

Åtgärder som gynnar programarterna kommer även att gynna många andra arter i samma livsmiljö.

Åtgärdsprogram för sällsynta kransalger längs kusten

Åtgärdsprogram för sällsynta kransalger längs kusten omfattas av Havs- och vattenmyndighetens Åtgärdsprogram för hotade arter.

Programmet är vägledande för berörda myndigheter och andra aktörers samordnade insatser för arternas bevarande under åren 2020–2024. Därefter ska vidtagna åtgärder följas upp, resultaten utvärderas och programmet omprövas.

Publicerad: 2020-04-29
Sidansvarig: Webbredaktion