Aktuellt 1 augusti 2024

Förbud för tre invasiva främmande arter

Den 2 augusti träder EU-förbud i kraft för den invasiva dammväxten mussleblomma (Pistia stratiotes), afrikansk klogroda (Xenopus laevis) och fisken mummichog (Fundulus heteroclitus).

Grön växt.

Musselblomma. Foto: GBNNSS.

Förbudet innebär att det från den 2 augusti inte längre är tillåtet att sälja, byta, odla, föda upp eller transportera arterna. Man får inte heller släppa ut eller sprida dem i naturen.

Ingen av de här arterna finns ännu i svensk natur, men musselblomma är populär i akvarier och trädgårdsdammar och finns i handeln. Afrikansk klogroda används som försöksdjur inom forskning och även som husdjur.

Vad gör jag om jag har arterna?

Musselblomma, Pistia stratiotes

Gröna växter.

Musselblommor. Foto: GBNNSS.

Musselblomma, eller vattensallad, kan idag inte överleva de svenska vintrarna, men söderut i Europa utgör den ett allvarligt hot mot sötvattenekosystemen genom att den bildar stora, täta mattor på vattenytan. Det förändrar ljusförhållandena och konkurrerar ut andra arter som lever under ytan. Blir omfattningen stor så kan till och med vissa vattenvägar blockeras, vilket då även ställer till problem för till exempel turism, vattenkraft och bevattning.

— Om du har musselblomma i din damm eller i ditt akvarium måste du i och med förbudet ta bort den. Enklast är att slänga växten i hushållssoporna eller i en sluten kompost, säger Lina Tomasson, nationell samordnare för invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.

Afrikansk klogroda, Xenopus laevis

Två grodor.

Afrikansk klogroda. Foto: Tim Vickers, Public domain, Wikimedia Commons.

Afrikansk klogroda är en vattenlevande groda som spridit sig till södra Europa där den orsakar stora problem genom att den sprider sjukdomar och äter inhemska groddjur, fiskar, insekter och vattenlevande växter.

— Om du har en afrikansk klogroda i ditt akvarium innan EU-förbuden träder i kraft får du behålla djuret tills det dör. Du måste dock vara säker på att grodan inte kan föröka sig eller rymma, säger Henrik Lange, samordnare för invasiva främmande arter på Naturvårdsverket.

Bedriver man forskning med arten behöver man ha tillstånd från Naturvårdsverket.

Mummichog, Fundulus heteroclitus

Fisk.

Mummichog. Foto: CC-BY- 4.0, Average Walrus.

Mummichog är en mycket tålig fiskart från Nordamerikas östkust som kan leva i både sött och salt vatten. Där den trivs förökar den sig snabbt och bildar stora och täta stim. Mummichog förekommer ännu inte i Sverige, men finns längs den spanska och portugisiska kusten. Den används även för forskning i Europa.

Varför förbud?

Arterna lades till på EU:s förteckning över invasiva främmande arter redan i augusti 2022 men det har varit en övergångsperiod för att ge tid för handeln att fasa ut arterna och för forskningen hinna söka tillstånd eller avsluta forskningsprojekten där arterna förekommer.

Invasiva arter på EU-förteckningen anses orsaka så pass stor skada för biologisk mångfald, ekonomin eller människors hälsa i länder inom EU att det motiverar förbud för alla medlemsländer. EU-förteckningen pekar ut vilka invasiva främmande arter som medlemsstaterna behöver prioritera och hindra att de kommer ut i naturen eller sprids mellan länderna inom EU.

Kontakt

Afrikansk klogroda

För ytterligare information om afrikansk klogroda, kontakta:

Henrik Lange
samordnare för invasiva främmande arter
Naturvårdsverket
Tel: 010–698 15 60

Musselblomma och mummichog

För ytterligare information om musselblomma och mummichog, kontakta:

Lina Tomasson
samordnare för invasiva främmande arter
Havs- och vattenmyndigheten
Tel: 010-698 63 780

Bilder

Klicka på en bild för att förstora den.

Två grodor. Förstora bilden

Afrikansk klogroda. Foto: Tim Vickers, Public domain, Wikimedia Commons.

Fisk.Förstora bilden

Mummichog. Foto: CC-BY- 4.0, Average Walrus.

Grön växt.Förstora bilden

Musselblomma. Foto: GBNNSS.

Gröna växter.Förstora bilden

Musselblomma. Foto: GBNNSS.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2025-05-08

    Du är omvärldsanalytiker på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet. Du är också en av talarna på årets Havs- och vattenforum 21-22 maj.

  2. Aktuellt 2025-05-05

    26 fiskarter har påträffats där. Havsforskningsrådet ICES klassar den som ”vildlaxälv” med självreproducerande laxbestånd. Testeboån i Gästrikland är nu i fokus för åtgärder för att skapa fria vandringsvägar och återskapa åns ursprungliga ekologiska funktioner och skyddsvärda livsmiljöer. HaV stöttar arbetet.

  3. Aktuellt 2025-04-28

    Du är en av talarna på årets Havs- och vattenforum 21-22 maj. Du är också oceanograf på SMHI.

Publicerad: 2024-08-01
Sidansvarig: Webbredaktion