Forskningsprojekt ska stärka kunskapen om effektiva restaureringsåtgärder

Arbetet med att restaurera natur- och vattenmiljöer kräver mycket resurser. Därför behövs en systematisk utvärdering av vilka åtgärder som ger bäst resultat i förhållande till kostnad, ekologiska mål och hur olika insatser påverkar varandra. Ofta genomförs flera åtgärder samtidigt, vilket gör det viktigt att förstå vilka kombinationer som är mest effektiva.

Stöd för framtida beslut

Satsningen ska ta fram kunskap som stärker myndigheternas arbete och bidrar till genomförandet av Sveriges nationella naturrestaureringsplan. Målet är att skapa bättre beslutsunderlag så att restaureringsinsatser kan planeras och prioriteras mer effektivt. Satsningen finansieras av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som stödjer arbetet med Sveriges miljömål, läs mer om satningen i pressmeddelande från Naturvårdsverket.

Utvecklad svensk miljöförvaltning

Projekten pågår från maj 2026 till april 2029. Under perioden kommer forskare att arbeta i nära dialog med förvaltningen. Årliga möten ska säkerställa att forskningen är relevant och kan användas i praktiken. Varje projekt har också en referensgrupp med representanter från berörda myndigheter.
Genom satsningen förbättras möjligheterna att utveckla effektiva restaureringsåtgärder som stärker ekosystemen och bidrar till en mer hållbar miljöförvaltning i Sverige.

Många sökte medel

Utlysningen var öppen mellan maj och september 2025 och resulterade i 49 ansökningar. Efter vetenskaplig granskning i november och relevansbedömning i december beslutade Naturvårdsverket i januari 2026 att bevilja medel till sju projekt varav tre akvatiska;

• Kartläggning av effektiviteten hos kustnära restaureringsåtgärder, Carolyn Faithfull, Statens lantbruksuniversitet.
• Ekosystemfunktioner hos strandvegetation och insektsfödovävar efter dammrivning och flottledsrestaurering av vattendrag (RipRest), Roland Jansson, Umeå universitet.
• Återställning av naturliga processer i vattendrag: Effekter på hydromorfologi, livsmiljöer och resiliens, Richard Mason, Umeå universitet.

Den 25 maj hålls ett gemensamt uppstartsmöte där projekten presenterar sina planerade insatser. Vid mötet får forskare och berörda myndigheter möjligheten att gemensamt diskutera hur projekten kan utformas för att komma till bästa nytta i förvaltningen.