Lokala vattenvårdsprojekt förbättrar havs- och vattenmiljön

Varje år fördelar HaV ut pengar till länsstyrelserna som i sin tur ger bidrag till lokala vattenvårdsprojekt, så kallade LOVA-bidrag. Åtgärderna som genomförs med bidragen ger effekter i havs- och vattenmiljön genom att exempelvis minska övergödningen eller skapa bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden. De vanligaste aktörerna som söker LOVA-bidrag är kommuner, vattenorganisationer, stiftelser och ideella organisationer samt länsstyrelserna själva.

- Engagerade lokala aktörer som vill genomföra åtgärder är en förutsättning för att bidragen som kommer från Havs- och vattenmyndigheten leder till åtgärder i våra sjöar, vattendrag och hav, säger Susanne Spets, enhetschef på enheten för åtgärdssamordning på Havs- och vattenmyndigheten.

Goda exempel 2025

Här följer ett urval goda exempel från 2025 som länsstyrelserna redovisat:

• Föreningen Ecopelag har etablerat blåmusselodling i Trosa kommun för långsiktig närsaltsreduktion. Beräkningar visar att odlingen kan avlägsna 600-900 kilo kväve och 50-100 kilo fosfor per år, med större kumulativ effekt över en tjugoårsperiod. Produktion av färsk mussla är 70–90 ton per år.
• Sydvästra Skånes vattenråd har skapat 2,7 hektar våtmark och genomfört åtgärder längs nästan 600 meter diken samt en återmeandring av ett nästan 600 meter rätat vattendrag. Projektet beräknas bidra till minskad tillförsel av näringsämnen till Östersjön, cirka 1 940 kilo kväve och 202 kilo fosfor per år. Projektet bedöms även bidra till ökad biodiversitet samt minskade flödestoppar vilket leder till minskad erosion i vattendragen.
• Växjö kommun har genomfört reduktionsfiske i två sjöar. Upptaget av 7,3 ton fisk har lett till att 56 kg fosfor och 185 kg kväve tagits bort från sjöarna. Fisket är en inledande åtgärd inför den kommande behandlingen med aluminium av bottensedimenten för att minska internbelastningen av fosfor i sjöarna. På sikt bidrar åtgärderna till att Växjösjöarna och nedströms liggande sjöar och kustområden kan uppnå god ekologisk status, samt att området får ett högre rekreationsvärde.
• Föreningen GUE Sweden (Global underwater explorers) har bärgat cirka 2000 kilo nät från skeppsvrak längs Blekinge läns kust och cirka 1 500 kilo nät längs Kalmar läns kust. Dessa så kallade ”spöknät” har tidigare fångat fisk, fåglar och marina däggdjur. Effekterna av upptaget av dessa nät är minskad dödlighet hos känsliga fiskbestånd och en minskad tillförsel av mikroplaster som avges när näten bryts ned.
• Leksand-Insjöns fiskevårdsområdesförening har genomfört en dammutrivning i Rönnäsån i Leksands kommun. Åtgärden innebar att 2 km vattendrag i huvudfåran öppnades upp för vandrande vattenlevande arter, och möjliggör även vandring i biflöden. Projektet har ökat det lokala engagemanget och fler åtgärder planeras för att skapa ytterligare fria vandringsvägar.
• Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund har återskapat ett lekområde för kustfisk i Nämdö skärgård. I närområdet finns ett begränsat utbud av skyddade grunda miljöer vilket sannolikt kommer göra området till en viktig lekmiljö för flera fiskarter, men även en viktig lokal för flera fågelarter och vanlig padda.

Återskapat lekområde i Nämdö Skärgård