Aktuellt 27 juni 2023

Hitta på sidan

Förändrat klimat banar väg för invasiva arter i vatten

Under det senaste året har det kommit flera rapporter om invasiva främmande arter som nu etablerar sig i svenska vatten. I takt med att klimatet förändras finns risk att den här oroande utvecklingen accelererar. Men det går att minska spridningen och här har allmänheten en viktig roll.

Svartmunnad smörbult som simmar i vatten.

Svartmunnad smörbult. Foto: Anders Salesjö

Filtsjöpung och större rovmärla är några exempel på nytillkomna arter som hotar den biologiska mångfalden och riskerar att rubba balansen i ekosystemen.
– När en ny art väl etablerat sig är det oftast svårt och väldigt kostsamt att få bort den helt. Ibland, som i fallet med rovmärlan, är det till och med omöjligt, Därför är det oerhört viktigt att fokusera på förebyggande insatser. Här kan alla hjälpa till och ofta är det inte svårare än att som privatperson använda sitt sunda förnuft när man vistas vid och rör sig mellan olika vatten, säger Michael Diemer, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Den biologiska mångfalden hotas

Med ett förändrat klimat ändras förutsättningarna för livet i hav, sjöar och vattendrag. Förutom att främmande växter och djur som tidigare inte har trivts på våra breddgrader nu får möjlighet att överleva och frodas, påverkas också de arter som finns här sedan länge, då vissa gynnas på andras bekostnad. Om ekosystemen förändras snabbt hotas den biologiska mångfalden, risken för spridning av invasiva arter ökar och fiske, turism och andra näringar kan drabbas hårt.

Alla kan bidra till att minska spridningen

För båtägare och fritidsfiskare är det framförallt viktigt att alltid rengöra både båt och fiskeredskap ordentligt om man ska flytta sig mellan olika vatten. Detta för att minska risken att djur, växtdelar, frön, ägg eller sjukdomar följer med som fripassagerare från en vattenmiljö till en annan. Och flytta aldrig vatten, fiskar eller kräftor från en sjö till en annan. En enda signalkräfta kan slå ut ett bestånd av flodkräfta och en liten växtdel kan få en hel badplats att växa igen.

Se vilka vattenlevande arter som är invasiva

Om man stöter på djur eller växter i svenska vatten kan man kolla upp dem på www.havochvatten.se där många arter som är invasiva i Sverige listas. Där finns också råd om hur man ska göra med respektive art och var man ska rapportera fynd av invasiva främmande arter. Vissa, som till exempel den småprickiga penselkrabban, bör man helt enkelt krossa på ett så snabbt och därmed skonsamt sätt. Den svartmunnade smörbulten, går till exempel utmärkt att äta.

Några invasiva främmande arter och tips på vad du kan göra åt dem

Lever i havet och runt flodmynningar längs hela Västkusten. Har en kvadratisk ryggsköld med tre taggar på var sida till skillnad från den vanliga strandkrabbans sexkantiga med fem taggar på var sida. Den blir ca. 3–4 cm. Benen är randiga och hanarna har en blåsa i ”tumvecken” på klorna.
Tips: Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten mot hårt underlag. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Om du hittar en krabba i en svensk sjö så kan du vara till 99% säker på att det är en kinesisk ullhandskrabba. Det finns inga inhemska sötvattenskrabbor. Ullhandskrabban kan också leva i salt och bräckt vatten. Den har en kvadratisk ryggsköld som kan bli upp till 7 cm. Vuxna krabbors klor har ulliga borst och vita fingerspetsar.
Tips: Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten mot hårt underlag. Rapportera ditt fynd på www.rappen.nu

Sprider kräftpest som är dödlig för vår inhemska flodkräfta. Finns hela vägen från Skåne i söder till långt upp i norra Sverige. Lever i sjöar, dammar och vattendrag. Att fiska signalkräfta är förbjudet i stora delar av Sverige och i övrigt hårt reglerat. Att flytta levande signalkräftor är förbjudet enligt lag. Det finns också lagkrav på att desinficera när man flyttar redskap från kräftpestsmittade områden och flytt till skyddsområden för flodkräfta.
Tips: För att undvika spridning av kräftpesten, ska båt och fiskeredskap desinficeras innan de flyttas till nya vatten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Trivs i näringsrika vattendrag, dammar och sjöar. Finns lokalt i södra delen av landet. Har rundade, hjärtformade åtta cm långa blad med vågig kant. Bladens undersida är ofta rödprickig. Får gula blommor som är fransiga på kanterna. Tips: Rensa och riv inte i sjögull, en pytteliten växtdel kan ge nya plantor. Kör inte båt genom bestånd av sjögull. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Det är förbjudet att ha den, även i akvarier. Stjälken kan bli upp till 2 meter lång. Bladen är 6–13 mm långa och sitter i kransar runt stjälken. Blommar med små vita, 8 mm breda blommor.
Tips: Var försiktig vid hanteringen av arten. Rensa och riv inte i smal vattenpest, en pytteliten växtdel kan ge nya plantor. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Lever i havet och runt flodmynningar på västkusten. Den kan bli ca 3 cm och hanarna har en tofs med hår i ”tumvecken” på klorna. Den har en kvadratisk ryggsköld med tre tänder på varje sida till skillnad från den vanliga strandkrabban som har en sexkantig sköld med fem tänder på varje sida.
Tips: Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten mot hårt underlag. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Solabborren är en färgglad fisk som blir runt 10 cm lång. Det är en sötvattenlevande art men den klarar sig också i låga salthalter. Främsta kännetecknet är den svarta punkten med röd ytterkant vid kanten av gälen. Den är förbjuden att ha som akvariefisk.
Tips: Om du fångar en solabborre, släpp inte tillbaka den i vattnet! Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Rapportera fynd i www.rappen.nu

Lever vid havskusten ner till 50 cm djup. Finns längs västkusten från Strömstad till Ängelholm. Har ett avlångt, taggigt skal som är vassare än hos det inhemska europeiska ostronet.
Tips: Rapportera fynd på www.rappen.nu

Lever kustnära i marina områden, i brackvatten och i sötvattensmiljöer. Finns längs hela kusten, från Strömstad på västkusten upp till Ångermanland på ostkusten. Kan bli upp till 17 cm lång men är oftast mycket mindre. Typiskt kännetecken är den svarta fläcken på bakre delen av den främre ryggfenan.
Tips: Om du fångar en svartmunnad smörbult, släpp inte tillbaka den i vattnet! Den är en bra matfisk! Rapportera fynd på www.rappen.nu

I handeln kallas den ibland vattenkrassula. Trivs i kärr, dammar och diken. Vid vattenbrynet kan den bilda tjocka, heltäckande mattor. Den har små blad och små vita eller ljusrosa blommor.
Tips: Plantera inte sydfyrling. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Var försiktig vid hanteringen av arten, den sprider sig mycket lätt.

Trivs i sjöar, dammar och floder. Finns i Mälaren, Hjälmaren och i vissa sjöar i Uppland och Östergötland. Utrotning av en isolerad förekomst i Skåne pågår. Är upp till 4 cm lång, triangelformad och har ett zebrarandigt mönster. Vandrarmusslans larver är mycket små och kan lätt lifta med badkläder, badleksaker, surfingbrädor och annat som varit i kontakt med vattnet.
Tips: Torka alltid av båtar, fiskeredskap och annan utrustning som ska flyttas mellan vatten för att undvika spridning. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Förekommer i sjöar, dammar, lugna vattendrag och våtmarker. Finns över hela landet. Bildar långa slingor och har fint tandade blad, som sitter i kransar runt stjälken.
Tips: Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Rensa och riv inte i vattenpest, en pytteliten växtdel kan ge nya plantor. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Trivs i bräckt vatten men kan ibland vandra upp i sötvatten. Finns idag främst i Blekinge och Skåne. Ryggskölden kan bli max 12 mm och är kvadratisk till skillnad från den vanliga strandkrabbans sexkantiga. Klorna har vita fingrar, och den ena klon är alltid större än den andra.
Tips: Hjälp till att stoppa spridningen. Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten mot hårt underlag. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2024-02-29

    FN-dagen World Wildlife Day uppmärksammar bevarandet av hotade vilda djur och växter framför allt genom CITES-konventionen men också genom konventionen för biologisk mångfald (CBD). Den 3 mars firas dagen världen över.

  2. Aktuellt 2024-02-22

    Människans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd.

  3. Aktuellt 2024-02-21

    Hur många olagliga ålredskap beslagtogs 2023? Hur ser utvecklingen ut i den svenska fiskeflottan? Det är några av frågorna som besvaras i HaV:s färska årsredovisning 2023.

Publicerad: 2023-06-27
Sidansvarig: Webbredaktion