Framsteg för nationella övervakningsprogrammet av marina främmande arter

Det nya övervakningsprogrammet, som testat i flera år, baseras på standardiserade metoder som tagits fram inom Helsingforskonventionen, Helcom och Oslo-Pariskonventionen, Ospar. Konventionerna har enats om den så kallade Joint Hamonized Procedure (JHP) som vägleder hur man bör undersöka hamnar, hantera data och prövar om dispens av barlastvattenutsläpp enligt barlastvattenkonventionen.

Tillförsel och spridning av främmande arter

Allt fler länder i Östersjö- och Nordsjöområdet tillämpar JHP:s metoder för att övervaka introduktioner och spridning av främmande arter enligt havsmiljödirektivet för att bedöma om god miljöstatus uppnås i Östersjön och Nordsjön. Direktivet innebär att staterna ska bedöma och övervaka tillförsel eller spridning av främmande arter och arternas intensitet och geografisk och tidsmässig variation. Övervakningsprogrammet uppfyller också för Sverige kraven på övervakningssystem för tidig upptäckt av introduktioner och spridning av främmande arter, enligt EU-förordningen om invasiva främmande arter (IAS). Havs- och vattenmyndighetens andra riktade övervakningsprogram av marina främmande arter är ”Effekter av kylvatten” och ”Medborgarforskning gällande främmande arter”.

Dörrknackararter och fartygspåväxt

På EU:s förteckning av IAS som staterna är skyldiga att bekämpa, finns i Sverige idag endast kinesisk ullhandskrabba, men det finns risk att andra dörrknackarter i vårt närområde kommer till våra kust- och havsområden. Tillämpningen av barlastvattenkonventionen som successivt genomförs under en övergångsperiod till och med 2024 förväntas bidra till att mildra eller förebygga spridning av främmande arter. Hantering av fartygspåväxt är en annan betydelsefull åtgärd mot spridning, vilket man jobbar med inom Internationella sjöfartsorganisationen IMO, som bland annat säkerställer sjöfartens säkerhet och miljökrav. Även inom EU:s marina strategi genomförs också åtgärder mot främmande arter.

Övervakningsmetod

Det nationella övervakningsprogrammet utgår från metod-konceptet ”rapid assessment survey”, eller RAS, vilket baseras på enkla kvalitativa och semi-kvantitativa metoder. Metoderna är effektiva och relativt billiga, för att identifiera i stort sett alla arter i ett hamnområde eller marina. Syftet är att skatta förekomst och täckningsgrad av främmande arter genom påväxtpaneler, skrap från olika substrat, bottenhugg och kvalitativ visuell inspektion av konstgjorda hårdbottenstrukturer i vattenmassan och vegetation. En annan effektiv metod är att på botten sänka ner så kallade artificiella habitat av krukskärvor i plastbackar, vilket möjliggör att upptäcka nykolonisering av organismer.

Övervakningsområden

Stationerna som valts baseras på lokaler som utgör ”hotspots” för introduktion av främmande arter längs kusten. Detta riskbaserade program utgörs idag av 20 hamnar i Västerhavet, Öresund och egentliga Östersjön som alla utgörs av högriskområden för introduktioner av marina eller brackvattenlevande IAS från andra delar av världen. Det är speciellt hamnar och marinor, men även andra byggnationer i havet som utgör en typisk stressad miljö där IAS lätt kan få fotfäste och dit det sker mycket båt- och fartygstransporter.
På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har Marine Monitoring AB genomfört övervakning i sju hamnar i Kattegatt, Öresund, och egentliga Östersjön. Hamnar man övervakade 2019 var Malmö hamn, Trelleborg hamn och Ystad marina och 2020 fortsatte undersökningar i Malmös och Trelleborgs hamnar, men även Karlskrona, Karlshamns, Sölvesborgs och Halmstads hamnar – alla med omfattande internationell sjöfart.
Havs- och vattenmyndigheten planerar även att modellera risken för introduktion av sötvattensarter i Bottniska viken för att identifiera ytterligare ”hotspots”. Målet är att successivt kunna justera stationsnätet för hög chans till tidig upptäckt och därmed snabbt möjliggöra att effektiva åtgärder sätts in.

Resultat

Övervakningen har resulterat i två fältrapporter från 2019 och 2020 samt ytterligare en håller på att tas fram för 2021. Övervakningsmetoderna har identifierat förekomster av främmande arter i alla hamnar, men inte upptäckt några nyintroduktioner.
De arter man upptäckt är:

• slät havstulpan (Amphibalanus improvisus)
• ostronpest (Crepidula fornicata)
• röd pungräka (Hemimysis anomala)
• amerikansk kammanet (Mnemiopsis leidyi)
• sandmussla (Mya arenaria), introducerades i Östersjön i mitten av 1200-talet, utbredd längs syd- och västkusten i börja på 1900-talet.
• svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
• kortfingrad tångräka (Palaemon elegans)
• nyzeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum)
• vitfingrad brackvattenskrabba (Rhithropanopeus harrisii)
• klubbpolyp (Cordylophora caspia)
• australisk kalkrörsmask (Ficopomatus enigmaticus)

Väl värt att nämna är att 2019 upptäckte man spridning av vitfingrad brackvattenskrabba till en ny havsbassäng Arkonahavet och Södra Öresund. Arten upptäckts 2014 i Oxelesund i havsbassängen Västra Gotlandshavet och en spridning indikeras genom fynd i havsbassängerna Bornholmshavet och Hanöbukten samt Öresund 2020.

Mer läsning

Övervakning av främmande arter i hamnar med förenklad provtagning enligt eRAS-metoden. Fältrapport 2020

Övervakning av främmande arter i hamnar med förenklad provtagning enligt eRAS-metoden: Fältrapport 2019

Vidareutveckling och test av övervakning av främmande arter

Provtagningsdesign för övervakning av marina främmande arterMer om främmande arter inom marin miljöövervakning