Arkiv - Aktuellt 19 oktober 2020

Hur mår havet längs Sveriges kust?

När vi bygger hamnar och pirar längs våra stränder, eller muddrar och deponerar muddermassor, påverkar vi på olika sätt den fysiska livsmiljön vid kusten. Ett unikt, heltäckande underlag har nu tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, för att få en bild av hur det ser ut. Resultatet visar att inom vissa kustområden är exploateringstakten hög. Vi förbrukar våra möjligheter att nyttja ekosystemtjänster från kusten i allt för snabb takt.

Muddringsfartyg.

Muddringsfartyg i Hanöbukten. Foto: Hans Cronert/Azote.

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Havsbottnen utgör en stor och viktig del av havets ekosystem. Den är hem för bottenlevande växter och djur och är uppväxtområde för fiskar och kustfåglar. Den fungerar även som sänka eller källa till de näringsämnen och miljögifter som vi släpper ut och som slutligen hamnar i havet. På så vis har havsbottnen en direkt påverkan på halterna av dessa ämnen i den marina miljön, det vill säga i vattenmassan och i växter och djur.

– Resultatet visar att de för ekosystemen viktiga grundområdena som ligger på 0-6 meters vattendjup är de som är mest påverkade längs kusten, säger utredaren Erland Lettevall på HaV.

Samlad bild

2017 påbörjades ett projekt för att få en samlad bild av hur kusten påverkas när vi bygger hamnar och pirar längs våra stränder, eller muddrar och deponerar muddermassor. Allt detta påverkar på olika sätt den fysiska livsmiljön i kusten.

– Det är ett unikt underlag som vi tagit fram. Vi har nu en tydligare helhetsbild över hur infrastrukturen ser ut i kustbandet än vi tidigare haft. Det samlade resultaten av projektet presenterades på en stor digital konferens på HaV den 15 oktober 2020, säger Ingemar Andersson utredare och projektledare på HaV.

Fysisk påverkan

När till exempel botten, strömmar och vågor förändras av verksamheter på ett sätt som är negativt för ekosystemen kallas det för fysisk påverkan. Det har inte alltid funnits förståelse för de negativa effekterna eller den påverkan dessa förändringar har på våra kustvatten. Påverkan på sediment, bottenform och djup samt vattnets rörelser levererar livsviktiga funktioner och tjänster för alla organismer inklusive människan. Detta fysikaliska fenomen, även kallat hydromorfologi, utgör en viktig grund för ekosystemen och den biologiska mångfalden i eller i närheten av vattenmiljön. Förändringar här kan inte minst leda till ändrade förutsättningar för ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster för oss människor.

– Det arbete som nu har gjorts är viktigt för att kunna välja rätt åtgärder och för att förbättra tillståndet i kustvattenmiljön, fortsätter Ingemar Andersson.

– Vi kommer dessutom fortsätta att övervaka utvecklingen av fysisk påverkan för att se förändringar och vilken påverkan dessa ger på kustens miljöstatus, säger Erland Lettevall.

I arbetet har man tagit hänsyn till både nationella och internationella bestämmelser och överenskommelser. Bland annat:

Projekt med ny teknik

I februari 2017 startade projektet med att kartlägga fysisk påverkan längs hela Sveriges kust. Man har använt den senaste tekniken, till exempel satellitbilder och geografiska informationssystem för att kunna kartlägga fysisk påverkan längs hela Sveriges kust. Det man skulle ta fram var:

  • vägledningar för hydromorfologisk karaktärisering och klassificering i kust
  • datastruktur som kan ligga till grund för beskrivning av miljön, och till stöd för det samlade åtgärds- och uppföljningsbehovet
  • nationellt, yttäckande, högupplöst kartunderlag över fysisk påverkan i kust, både för nutid och historiskt (1960-talet), samt
  • underlag för uppföljning av påverkan och skador på bottnar.

Hydromorfologi

Hydromorfologi (förkortat HYMO) är förändringar avseende konnektiviten (möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter med mera), morfologi (fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst) och hydrografiska villkor (information om avrinningsområden, sjöar, vattendrag och havsområden), som kan leda till ändrade livsbetingelser för såväl vattenlevande som landlevande organismer i eller i närheten av vattenmiljön.

Resultaten i korthet

Totalt har ett par hundratusen strukturer karterats, byggnader, bryggor, muddringar etcetra.

Inom vissa kustområden är exploateringstakten hög. Vi förbrukar våra möjligheter att nyttja ekosystemtjänster från kusten i allt för snabb takt.

  • Grunda, vågskyddade områden som både är biologiskt viktiga och känsliga är mer utsatta än övriga områden.
  • Kunskapen om de fysiska processerna och dess effekter på biologin behöver stärkas.
  • Strandskyddet eller andra policys inom förvaltningen leder inte till mindre exploatering av höga naturvärden i grunda kustområden.
  • Klimatförändringar verkar inte resultera till mer varsam exploatering av grunda värdefulla kustområden.
  • Restaureringstakten understiger kraftigt förlusten av habitat per år.
  • Fysisk påverkan ger även effekter på övergödningssituationen, genom att ekosystemets motståndskraft försämras.
Publicerad: 2020-10-19
Sidansvarig: Webbredaktion