Undersökning av biota och sediment i anslutning till dumpnings­områden av
kemisk ammunition på väst- och östkusten 2019

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har en undersökning genomförts av hur utbredd kontaminationen av dumpade kemiska stridsmedel är i dumpningsområdena Måseskär och Gotlandsdjupet.

Sammanfattning

Tidigare undersökningar i dumpningsområdet utanför Måseskär har visat på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota. Provfiske skedde i de östra delarna av dumpningsområdet utanför Måseskär som tidigare inte undersökts, samt i Gotlandsdjupet där gasbomber har identifierats genom visuella studier. Kemiska analyser av fångade organismer utfördes av the Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention, University of Helsinki (VERIFIN).

Målarter har valts baserat på deras kommersiella betydelse och ekologiska levnadssätt. På västkusten fångades och analyserades havskräfta, nordhavsräka och pirål. På östkusten fångades och analyserades torsk och skrubbskädda. Provfisket utfördes med passiva redskap så som burar, fällor och garn. I Gotlandsdjupet provtogs och analyserades även sediment.

Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II samt från Arsinolja. Nedbrytningsprodukter detekterades i ett samlingsprov från pirål fångad nedströms vraket BAL141 på västkusten samt bland två av sex samlingsprov av torsk fångad i Gotlandsdjupet. Samtliga sedimentprover från Gotlandsdjupet innehöll nedbrytningsprodukter från Clark I och/eller II i form av difenylarsinoxid (3O) och från Arsinolja i form av trifenylarsinoxid (4O) samt metylerade former av Adamsit (2.1) och Clark (3.1). Mängderna var mätbara men under gränsen för kvantifiering.

Riskerna för spridning av innehållet i de dumpade kemiska stridsmedlen ökar med tiden på grund av korrosion av inkapslande höljen. Naturliga strömförhållanden leder till höga risker nedströms påverkade områden, något som ytterligare kan förvärras av bottenaktiviteter så som trålning i områdena.

I Gotlandsdjupet innehöll samtliga sedimentprover produkter av kemiska stridsmedel vilket tyder på att stora delar av området är påverkat. Samma ämnen som detekterades i sedimentet gick också att finna i vävnaden hos biota fångad på samma positioner. Vid dumpningsområdet på västkusten har nu för första gången påverkade individer hittats innanför territorialgränsen vilket innebär större kontrollmöjligheten från myndigheterna att styra hur området ska komma att nyttjas i framtiden.

De låga halterna av nedbrytningsprodukterna som detekterades under tidigare studier 2016 och 2017 samt i den nu aktuella undersökningen medför ingen ökad hälsorisk vid konsumtion enligt Livsmedelsverket. Närvaron tyder dock på att de kan ansamlas i vävnaden hos biotan i områdena. Rester av kemiska stridsmedel bör inte finnas alls i organismerna, varken i det vilda eller på tallriken.

Publicerad: 2020-06-03
Sidansvarig: Webbredaktion