Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Marina däggdjur Publikation Rapport Regeringsuppdrag Yrkesfiske

Sälpopulationernas tillväxt och utbredning samt effekterna av sälskadorna i fisket

Rapporten är en redovisning av ett regeringsuppdrag enligt regleringsbrevet 2014.

Sammanfattning

Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för år 2014 i uppdrag att redovisa statistik om sälpopulationernas tillväxt och utbredning. Myndigheten ska också redogöra för de ekonomiska konsekvenserna av sälskador i det svenska fisket, och om möjligt utvecklingen av effekterna sedan senaste undersökningen 2004.

Samtliga tre sälarter visar på en tydlig ökning av populationerna och när det gäller gråsälen kan man något förenklat också konstatera att ökningen är mindre i norra Östersjön och betydligt större i södra Östersjön. Det betyder att populationen breder ut sig söderut.

När det gäller skadefrekvensen så visar den samma mönster. Platser som knappt varit drabbade av skador alls i början på 2000-talet är de som nu kan betraktas som värst drabbade.

Antalet räknade vikaresälar i Östersjön under 2014 var 9750, varav 8100 i Bottniska viken. Tillväxthastigheten sedan 1988 har dock endast varit c:a 4,8%, vilket är hälften av den inneboende tillväxthastigheten Antalet räknade gråsälar 2014 uppgick till 32240, och antalet knubbsälar i Kalmarsund var nära 1000 djur.

I södra Östersjön (Skåne, Öresund och de danska öarna räknades 950 knubbsälar, 8040 i Kattegatt (både dansk och svensk sida), samt 6642 i Skagerrak. Totala antalet räknade knubbsälar i Kattegatt och Skagerrak var således 14682. Under perioden 2002-2014 var den årliga tillväxthastigheten i Skagerrak 6,5% i Kattegatt och 8,9% i Skagerrak. Den årliga tillväxthastigheten var 7,4 % för knubbsälarna i Kalmarsund under perioden 2003-2014.

Sälarna räknas under den tid då de flesta på grund av ömsning och kutning ligger på land. Var de befinner sig övriga tider på året, och var de väljer att söka föda varierar mycket och skiljer sig mellan olika arter och individer.

Vi har valt att basera våra analyser och beräkningar när det gäller skador på vad som rapporterats i loggböcker och kustfiskejournaler. Det finns brister i detta på olika sätt, men det har såvitt känt heller aldrig tidigare förekommit en så omfattande rapportering som nu då det numera är ett krav för sälskadeersättning i de flesta län.

Det är tydligt att antalet fiskare i sälskadedrabbat fiske har minskat medan sälskadorna per fiskare har ökat. Med hänsyn taget till antalet verksamma yrkesfiskare har den relativa sälskadan ökat de senaste åren.

Total ekonomisk skada beräknat på infiskningsvärde enligt loggböcker och kustfiskejournaler uppgår till ca 33,3 miljoner kronor per år, varav nästan hälften har uppstått i södra Östersjön. I dessa uppgifter ingår inte så kallade dolda skador på fisket.

I rapporten från dåvarande Fiskeriverket, 2005, beräknades den totala skadan till 33 miljoner kronor, med de då rådande priserna. Den totala skadan har därför under perioden varit relativt stabil kring 35 miljoner kronor. Att fisket minskat sin inkomst avseende lax och ål i vissa områden, samtidigt som den ekonomiska skadan är relativt konstant nationellt, bör tolkas som att skadorna på annat fiske, exempelvis torsk har ökat. Skadebilden har förskjutits söderut. Särskilt torskfisket i södra Östersjön har på senare år blivit mer utsatt för sälskador. I området har andelen skadat nät/garnfiske fördubblats från 13 % till 32 % 2010-2014. För krokfisket har motsvarande andel ökat från 13 till 49 %.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Marina däggdjur Publikation Rapport Regeringsuppdrag Yrkesfiske