Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Publikation Yrkesfiske

Småskaligt kustfiske

Fiskeriverket fick i juni 2009 i uppdrag av Jordbruksdepartementet att utreda det småskaliga kustfisket och se vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för att stärka det. Uppdraget redovisades i mars 2010 i form av rapporten Småskaligt kustfiske.

Sammanfattning

Fiskeriverket har på regeringens uppdrag utrett och analyserat det småskaliga kustnära fisket i Sverige. Arbetet har skett i samarbete med länsstyrelserna och i utredningens slutskede har en regional förankring skett genom kustvisa samrådsmöten. Grundläggande för genomförandet av uppdraget har varit att definiera vad begreppet småskaligt kustnära fiske är (kapitel 1). Det föreligger stora svårigheter i att ta fram en entydig definition av begreppet småskaligt kustnära fiske och utgångspunkten för resonemanget i denna rapport är att uppgiften inte är görlig såvida inte syftet med definitionen är tydligt klargjort. För att beskriva de fisken som kan anses kustnära och småskaliga har Fiskeriverket därför valt en mer öppen definition av begreppet. Den utgår från sju kriterier som vart och ett eller tillsammans har bäring på och kan sägas karaktärisera småskaligt kustfiske.

De sju kriterierna är:

  1. Fartygsstorlek. Att fartyget är under 12 meter.
  2. Redskapanvändning. Att fisket bedrivs med passiva redskap.
  3. Fiskeresans längd. Att fisket i allt väsentligt utgörs av endygnsresor.
  4. Var fisket bedrivs. Att fisket bedrivs inom 12 nautiska mil från kusten.
  5. Hemmahamn. Att fisket utgår från en och samma hamn och därmed är geografiskt bundet.
  6. Landsbygd. Att fisket bedrivs från hamnar på landsbygden.
  7. Kombinerad verksamhet. Att fisket kombineras med andra fisken eller annan verksamhet.

Fiskeriverket vill understryka att kriterierna som används är ett hjälpmedel för att identifiera och därefter beskriva de fisken som kan klassificeras som småskaliga kustfisken. Frågan om hur uppdraget avgränsats och hur det småskaliga kustfisket definierats har också diskuterats med såväl länsstyrelserna som näringen vid genomförda samrådsmöten. Länsstyrelserna har inte haft invändningar på hur det småskaliga kustfisket definierats i uppdraget. De har inte heller inkommit med andra förslag på hur småskaligt kustfiske skulle kunna definieras. Länsstyrelsernas synpunkter och förslag kring förstärkt småskaligt kustnära fiske presenteras i Bilaga 1.

Näringen har dock tydligt poängterat att absoluta kriterier som fartygslängd eller distans från kusten inte får bli avgörande för om ett fartyg inkluderas i det småskaliga fisket eller ej. Istället framhåller de att det är fiskena som ska definieras som småskaliga och inte fartygen som bedriver fisket. En sammanfattning av de synpunkter som framkommit vid samrådsmötena återfinns i Bilaga 2. Efter den inledande diskussionen om definitionen av småskaligt kustnära fiske tar utredningen sedan sin utgångspunkt i en genomgång av de tillgängliga fiskeresurserna.

Kapitel 2 är uppdelat i Västerhavet respektive Östersjön. Beskrivningen omfattar ekosystemet i respektive havsområde samt fiskbeståndens utbredning. Vidare belyses de fysiska förutsättningar och interaktioner i ekosystemen som påverkar rekrytering av ungfisk, men också människans och fiskets betydelse för rekryteringen. Bestånds- situationen för de arter som är av betydelse för fisket presenteras översiktligt och är indelade under rubriker som tydliggör statusen för de aktuella bestånden – bestånd som nyttjas på en långsiktigt hållbar nivå, överutnyttjade bestånd samt potentiellt underutnyttjade bestånd.

I kapitel 3 beskrivs flottan och fiskarkåren i dess helhet och med en kustvis indelning. Flottan har minskat under perioden 2000–2008 på samtliga kuststräckor med den största minskningen på Södra ostkusten med nära en halvering av flottan. Minskningen av fiskeflottan återspeglas också i en minskad fiskarkår och antalet yrkesfiskare har minskat med 23 procent i hela landet under perioden. Samtidigt har medelåldern på fiskarena ökat, vilket sannolikt kommer att resultera i att antalet yrkesfiskare fortsätter att minska framöver.

Utifrån de sju definitionskriterierna som presenterades i kapitel 1 har 13 fisken identifierats som småskaliga kustfisken. Dessa beskrivs ingående i kapitel 4. Respektive fiske analyseras bl.a. mot utvecklingen sedan 2001, då Fiskeriverket rapporterade regeringsuppdraget om småskaligt kustfiske och insjöfiske. Eftersom definition och avgränsningar i den här utredningen skiljer sig från Fiskeriverkets rapport 2001 skiljer sig också de fisken som analyserats åt.

Följande 13 fisken har identifierats av utredningen:

Västkusten

1. Gulålsfiske

2. Garnfiske

3. Kräftfiske med bur

4. Hummer- och krabbfiske

5. Småskaligt trålfiske

6. Småskaligt pelagiskt fiske

Ostkusten

7. Blank- och gulålsfiske

8. Fiske med garn, krok, bur

9. Nät- och ryssjefiske i Egentliga Östersjön

10. Fiske med lax- och sikfällor i Bottniska viken

11. Nätfiske i Bottniska viken

12. Trålfiske efter siklöja

13. Trålfiske efter strömming

För samtliga 13 fisken beskrivs inledningsvis resurssituationen samt vilka förvaltningsmodeller och regleringar som är tillämpliga på fisket. Därefter görs analyser på storleksfördelningen på de fartyg som ingår i segmentet, fångstvärden och fångstmängder totalt, per fartyg och med avseende på fiskets målarter samt medelpriser och lönsamhet. Resultaten presenteras såväl i figurer som i text och med en analys av troliga orsaker till utvecklingen. I utredningen belyses också i uppdraget särskilt utpekade frågor om säl- och skarvprobelmatiken, fiskets miljöeffekter samt hur kustfisket kombineras med annan verksamhet (kapitel 5).

Det föreligger ett stort antal svårigheter för det småskaliga fisket som är av olika karaktär och betydelse. Dessa svårigheter och vad som hindrar en positiv utveckling av det småskaliga kustnära fisket behandlas i kapitel 6.

Utredningen har identifierat fem övergripande problemområden – resursen, regelverket, ekonomi, infrastruktur och sociala aspekter – inom vilka det finns ett antal specificerade frågor. En sammanfattande analys i kapitel 7 leder fram till de åtgärdsförlag som presenteras av utredningen. Det är viktigt att komma ihåg att en myndighet inte ensam kan åstadkomma de förändringar som är nödvändiga och skapa möjligheter till ett förstärkt småskaligt kustfiske i Sverige. Möjligheten att ändra riktning på de trender som kan utläsas av utredningen och istället se ett stabilt eller ökande kustfiske i framtiden ligger på såväl EU-nivå, nationell politisk nivå, myndighetsnivå, regional och kommunal nivå som på individnivå.

Det är en stor utmaning att hantera och, inte minst, att försöka åtgärda flertalet av de svårigheter och hinder som beskrivs i utredningen. Det är också angeläget att de åtgärder som föreslås har bäring på de problemområden som kan anses vara av störst betydelse. Utredningen har kommit fram till att nyrekrytering, lönsamhet, resursen och regelverket utgör de mest betydelsefulla faktorerna. Det finns också viktiga samband mellan faktorerna som motiverar varför dessa bör leda fram till prioriterade åtgärder.

Den allmänna samhällsutvecklingen utgör en viktig faktor till att nyrekryteringen inom yrkesfisket är låg. Rekryteringen skulle troligtvis öka något om lönsamheten inom kustfisket var god. Samtidigt är en förutsättning för god lönsamhet god tillgång på fisk i haven och myndigheten måste tillsammans med näringen arbeta för förvaltning som resulterar i hållbara bestånd. En sådan långsiktig förvaltning och reglering av fisket är också viktig för att näringen ska kunna planera för sitt fiske på längre sikt och våga investera i fisket, men det är också viktigt att visa för de ungdomar som funderar på att etablera sig inom fisket att där finns en framtid.

Utredningen skiljer ut fyra åtgärdsområden som delvis också speglar var ansvaret för åtgärderna ligger. De fyra områdena är:

  1. Näringens egna insatser
  2. Strukturinsatser
  3. Kunskapsinhämtning och utveckling
  4. Förvaltningsåtgärder och regleringar
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Publikation Yrkesfiske

Publicerad: 2012-02-08

Sidansvarig: Webbredaktionen