FINFO 2006:1 Områden av riksintresse för yrkesfisket

Fiskeriverket har reviderat områden av riksintresse för yrkesfisket. Sedan områdena pekades ut 1991 har svenskt fiske genomgått stora förändringar samtidigt som fiskarenas skyldigheter att lämna fångstuppgifter gjort det möjligt att bättre analysera fiskets rumsliga fördelning.


Vid en översyn av de riksintressen som pekades ut 1991 konstaterades att grunderna för bedömningen var oklara, att tillämpning och avgränsning skiljde sig mellan länen samt att motivet omfattande fiske inte kunde försvaras i flera områden mot bakgrund av dagens situation.

Författare

Stig Thörnqvist

Sammanfattning

Fiskeriverket har reviderat områden av riksintresse för yrkesfisket. Sedan områdena pekades ut 1991 har svenskt fiske genomgått stora förändringar samtidigt som fiskarnas skyldigheter att lämna fångstuppgifter gjort det möjligt att bättre  analysera fiskets rumsliga fördelning.

Vid en översyn av de riksintressen som pekades ut 1991 konstaterades att grunderna för bedömningen var oklara, att tillämpning och avgränsning skiljde sig mellan länen samt att motivet omfattande fiske inte kunde  försvaras i flera områden mot bakgrund av  dagens situation. I havsområdet har förstahandsvärdet  för perioden 1999 – 2003 använts som  indikator för att identifiera de viktigaste  fångstområdena.

För att ta regional hänsyn  har fångstvärdena relaterats till de genomsnittliga  inom respektive havsområdena  Bottenviken, Bottenhavet, egentliga Östersjön,  Öresund, Kattegatt och Skagerrak. I Bottenviken och Bottenhavet utgör de  viktigaste fångstområdena 8% av den totala  arealen och från dessa områden erhölls 70 respektive 64% av fångstvärdet 1999 –  2003.

Motsvarande förhållande i övriga  områden var 20 – 33% av arealen och ca  50% av värdet. Beträffande rekryterings- och  lekområden i havsområdet saknas det i  de flesta fall kunskapsunderlag som gör det  möjligt att avgränsa de viktigaste av dessa.  I inlandsvattnen bedömdes sjöar med  minst två yrkesverksamma fiskare som  riksintressanta.

För de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren  finns underlag för att avgränsa och peka  ut de viktigaste lek- och rekryteringsområdena  som riksintresse. De tre viktigaste vildlaxälvarna Kalixälven, Ume-/Vindelälven samt Mörrumsån bedömdes också som riksintressanta för yrkesfiske. 

En viktig förutsättning för att fiske skall kunna bedrivas inom ett avgränsat  havsområde är att det finns hamnar som  kan tillhandahålla service till fiskefartygen samt att det finns landningsmöjligheter. De viktigaste hemma- och/eller landningshamnarna inom respektive havsområde bedöms också som riksintresse för yrkesfisket.