1. Ål är en mycket viktig resurs för det svenska kustfisket. Fisket med ålryssjor introducerades i början på 1900 talet och är det fiske längst västkusten som drabbats hårdast av sälskador. Skadefrekvensen varierar mycket från år till år i flera områden längs kusten. De senaste åren har dock skadefrekvensen ökat i de områden där det bedrivs mest fiske. 1999-2000 blev det obligatoriskt att anmäla skador till loggboken för att kunna erhålla sälskadeersättning vilket i sin tur kan ha påverkat rapporteringen nämnvärt.

  2. En telefonintervju utfördes år 2002 om bifångster av sälar, tumlare och fåglar i det svenska yrkesfisket. Undersökningen omfattade 220 slumpvis utvalda yrkesfiskare, som tillsammans stod för 16,6 procent av den svenska yrkesfiskeflottan som varit aktiva och registrerat fångster i loggbokssystemet under 2001.

  3. Publicerad: 14 januari 2015

    Rapporten är en redovisning av ett regeringsuppdrag enligt regleringsbrevet 2014.

  4. Åtgärdsprogrammet för bevarande av tumlare ( Phocoena phocoena ) är ett vägledande men inte bindande aktionsprogram framtaget av Naturvårdsverket och Fiskeriverket.

  5. Publicerad: 28 september 2012

    Förvaltningen av gråsäl i Östersjön är en gemensam angelägenhet för samtliga nio östersjöstater och EU. De övergripande målen med gråsälspopulationen är att den ska ha gynnsam bevarandestatus och dess påverkan på människans intressen ska vara neutral eller positiv.

  6. Publicerad: 28 september 2012

    Den här rapporten är en förvaltningsplan för knubbsäl i Skagerrak och Kattegatt, en gemensam angelägenhet för de länder som gränsar till dessa hav.