Stensimpa

Hitta på sidan

Stensimpa (Cottus gobio) är utbredd över större delen av Europa och har sin östgräns vid Uralbergen. I Sverige finns den i lägre regioner över hela landet utom på Öland.

Stensimpa. Illustration.

Illustration: Wilhelm von Wright. Fri att använda.

Den föredrar klart och syrerikt vatten och håller sig i regel på relativt grunda hårda bottnar (grus och sten) i sjöar och vattendrag. Arten förekommer även i bräckt vatten utmed östkusten. Den är väldigt stationär och gör efter skymningen endast kortare turer för att hitta mat.

Namn

Stensimpan tillhör som framgår av namnet familjen simpor. Namnet simpa är ett gammalt nordiskt ord med osäker betydelse. "Sten" kommer av denna fisks förkärlek för steniga bottnar.

Engelskt namn: Bullhead (Millers thumb) 

Utseende

Simpor är fiskar med stort huvud och stora bröstfenor. Huden har taggar och knölar och simblåsa saknas. Det är en liten fisk, i Sverige sällan över 10 centimeter lång.

För den oinvigde är den svår att skilja från syskonarten bergsimpa. Den har dock, till skillnad från bergsimpan, en fullständig sidolinje. Ett enklare sätt att skilja dem åt är att titta på bukfenorna som hos bergsimpan är tvärrandiga medan stensimpan har jämnt ljusa bukfenor.  

Föda

Födan består av insekter, maskar, fiskrom och ibland yngel.

Lek

Leken sker på våren. Bland stenarna bygger hanen ett grottliknande bo i vars tak honorna kan lägga sin rom. Hanen vaktar sedan den befruktade rommen tills den kläcks efter cirka fyra veckor. Stensimpan kan uppnå en ålder av cirka 6 år.

Publicerad: 2014-02-12
Granskad: 2017-10-05
Sidansvarig: Webbredaktion