Socio-economic analysis of the cost of inaction of plastic debris

Sammanfattning

Översvämningarna i KwaZulu Natal i april 2022 belyste många av de sprickor i det institutionella och fysiska landskapet som utgör en stor del av den kris som konstaterats när det gäller regional plastförorening i denna miljö. Det var många rapporter och fotografier av tonvis med plastskräp som hamnade på stadens stränder som en följd av översvämningarna, och detta inför hela världens ögon. (BBC, 2022)

Över 440 personer rapporteras ha dött, nästan 4 000 bostäder förstördes och mer än 8 000 skadades, främst i Durban och dess omgivningar. Vatten- och elförsörjningen har störts allvarligt, liksom annan kommunal infrastruktur (vägar, broar, kommunikationer etc.).

Provinsens premiärminister (Sihle Zikalala) sägs ha sagt att skadornas omfattning kommer att uppgå till miljarder rand (Pijoos, 2022), och eThekwini-kommunen uppger att skadorna uppgår till minst 757 miljoner rand (Pijoos, Devastating KwaZulu-Natal floods may have cost eThekwini R757 million, 14).

Hur yttrar sig dessa institutionella och fysiska sprickor i fråga om plastfrågan, och hur avslöjades de i samband med denna översvämning?

För det första har många år av bristande funktionalitet och dålig service inom Durbans avfallshantering (och dålig hantering av plast i synnerhet) gjort det möjligt för en stor del av det plastavfall som hittats i floden och på stränderna att tydliggöras. De olika korruptionsanklagelser om avfallshanteringen som för närvarande är föremål för en brottsutredning visar också på den bristfälliga hanteringen avfallsfrågan på institutionell nivå och särskilt i lantliga områden och townships som drabbats hårdast av översvämningarna.

Som framgår av denna rapport finns det en stark koppling mellan dålig hantering av plast vid källan (i avrinningsområdet, på gatorna och i stads- och tätortsnära områden) som sedan hamnar i floderna. På vägen till den lägsta punkten i avrinningsområdet blockeras ofta många av de dåligt underhållna dagvattenavloppen (ofta med överflödig plast och annat skräp) och blir överfyllda. Detta gör att dagvatteninfrastrukturen inte längre är effektiv, vilket leder till större stormskador i de nedre delarna av avrinningsområdet, vilket var uppenbart vid de senaste översvämningarna.

När plasten väl har hamnat i floden och nu färdas nedåt i översvämmade flodsystem fastnar den dessutom i annat bråte, särskilt kring kulvertar, mindre broar och vägbroar. Öppningarna på dessa vägar, kulvertar och broar blockeras ofta av detta bråte, varav en stor del består av plast och annat skräp, och detta material leder till att broarna översvämmas och att den tillhörande infrastrukturen kollapsar. Detta har enorma konsekvenser för reparationskostnaderna för infrastrukturen.

På samma sätt sätter sviktande och överfyllda dagvattensystempress på avloppsinfrastrukturen, som ofta ligger i samma låglänta områden i avrinningsområdena, och som sedan översvämmas av dagvatten. Denna kaskadverkan och koppling leder i sin tur till att avloppsledningar och brunnar överbelastas och orenat avloppsvatten tränger ut i floder, flodmynningar och ut i havet. Detta har en enorm inverkan på uppfattningen om vattenkvaliteten och strändernas lämplighet för rekreation och därmed turism. I denna rapport betonas, och detta är en av de viktigaste slutsatserna, de ekonomiska kopplingarna mellan turismens värde på kommunal nivå (cirka 20 miljarder rand) och den potentiella minskningen av dessa turistintäkter, som främst beror på turismens minskade attraktionskraft på grund av turistområdenas försämrade estetik. Denna mindre uppenbara effekt av plastföroreningar och kopplingen till andra, mer uppenbara aspekter som vattenkvalitet är ofta inte tydlig förrän denna typ av landskapsanalyser görs.

UMngeni-flodens avrinningsområde är det största avrinningsområdet i eThekwini-kommunen och har ett betydande inflytande på andra system inom avrinningsområdet.

År 2017 var dock flera av uMngeni-flodens bifloder i dåligt/mycket dåligt skick, medan huvudfloden rapporterades vara i måttligt ekologiskt skick. Det dåliga tillståndet i denna del av avrinningsområdet beror delvis på den stora mängden fast avfall som kommer in i floden - främst plast. Det finns bevis för att plastansamlingen i floderna inte bara är av estetisk karaktär utan också leder till föroreningar som förändrar flodens fysikalisk-kemiska egenskaper, orsakar blockeringar och stillastående vatten. Dessutom kan plastblockeringar orsaka att avloppssystemen svämmar över och leda till fekaliska föroreningar i flodsystemet.

Det försämrade tillståndet i uMngenis avrinningsområde har allvarliga konsekvenser för ekosystemets välbefinnande och flodernas och strändernas förmåga att förse samhället med ekosystem tjänster och produkter. Sydafrika har dessutom åtagit sig att uppfylla de mål för hållbar utveckling som fastställts av Förenta nationerna (FN). Lösningen på problemet med plastföroreningar måste bli en nationell prioritering - för att skydda människornas och miljöns välbefinnande (den främsta drivkraften för att leverera miljötjänster) och för att upprätthålla åtagandet gentemot FN och dess mål för hållbar utveckling.

I den studie som gjordes 2019 av Havs- och vattenmyndigheten (SwAM), Source-to-Sea, presenterades information om det senast kända tillståndet i området. Studien granskade relevanta aspekter för bra vattenförvaltning i KZN-provinsen, till exempel nyckelflöden, intressenter och styrning, tillsammans med information om plastens källor, spridningsvägar och effekter samt möjliga lösningar i avrinningsområdet. Dessa centrala aspekter inkluderades i den aktuella studien (2022).

Det huvudsakliga målet för SwAM-studien 2022 var att undersöka de sociala och ekonomiska konsekvenserna av att plastavfall samlas i uMngeni-flodens avrinningsområde och dess ekosystem (nedströms från Inanda-dammen).

"Sociala konsekvenser" omfattar hur plast påverkar följande:

• Människors hälsa (psykologiskt och fysiskt välbefinnande).
• Rekreation.
• Andliga värden.

"Ekonomiska konsekvenser" fokuserar på hur plast påverkar följande:

• Företags/industriers inkomster.
• Kostnader i samband med sanering av ekosystemen i undersökningsområdet.
  

I studien beaktas en rad olika scenarier runt plastavfallsproblemet och flera framtida utfall förutsägs, baserat på hur kraftfullt man agerar på problemet. Innovativa lösningar föreslås för att ta itu med de viktigaste frågorna.

Studiens huvudmetoder var följande:

• Intervjuer med intressenter och en analys av uppfattningar om plast i undersökningsområdet.
• Modellering av flödet av ekosystemens varor och tjänster inom systemet och de som påverkas av plast, och sedan
• Modellering av en rad troliga scenarier kring plastfrågan.

Onlineintervjuer genomfördes med nyckelintressenter som tidigare identifierats i SwAM-studien 2019. Alla intressenter hade, vilket är viktigt, interagerat med det berörda flod-/marinsystemet på någon nivå. Ett dokument med bakgrundsinformation (BID), som tillhandahölls före intervjun, gjorde det möjligt för intressenterna att vara välinformerade före intervjuerna.

Intervjuerna syftade till att utveckla en förståelse för de socioekonomiska frågor som är förknippade med plastföroreningar. Intressenterna fick öppna frågor om sina uppfattningar om två nyckelfrågor - de sociala respektive ekonomiska kostnaderna i samband med plastavfall.

Intressenterna ansåg att plast påverkade negativt, främst när det gäller följande ekosystemtjänster:

• kulturellt (miljöns estetik, samhällets lycka, turismens attraktionskraft och andlighet),
• försörjning (intressenternas möjlighet att interagera med vattenmiljön på ett sätt som ger dem möjlighet att bedriva fiske och jordbruk) och
• stöd (försvagad kommunal infrastruktur som påverkas negativt av översvämningar).

I mötena med intressenterna framkom det att plastföroreningar är en del av en större uppsättning frågor som är förknippade med avfallshanteringssystemet. Intressenternas uppfattningar tyder starkt på att en sanering av plastavfallet skulle leda till en förbättrad livskvalitet för samhällena i det berörda området.

Plastförsörjningskedjan, plastens kostnader och plastens inverkan på ekosystemtjänsterna sammanfattades utifrån litteratur och opublicerade uppgifter från intressenterna. Syftet var att identifiera de rutter som plastprodukterna följde innan de hamnade i miljön som avfall - till exempel (men inte bara) rutter i bostadsområden, industriområden, rekreationsområden och vägar.

De främsta ekonomiska kostnaderna förknippade med plastföroreningar var följande:

• Kostnader för sanering av plast i miljön (främst för stränder och floder),
• Skador på kommunal infrastruktur,
• Minskade turistintäkter (som berodde på turistområdenas försämrade estetik),
• Hälsovårdskostnader och psykologiska kostnader,
• Förlust av rekreationsvärde och
• Minskning av fastighetsvärdet.
  
  

Det finns många, ofta inte uppenbara, men allvarliga negativa effekter av plastavfall som förvärras i miljön och påverkar andra aspekter av systemet.

Dessa kan i detta sammanhang sammanfattas på följande sätt:

• Försämrade översvämnings och vattenkvalitetsproblem: Plast kan fastna i växtmaterial och skräp, vilket begränsar öppningarna i kulvertar och broar och minskar deras kapacitet vid översvämningar, vilket leder till översvämningar, högre översvämningsnivåer och därmed skador på den omgivande infrastrukturen.
• Plastavfall som tränger in i dagvatten- och avloppssystem orsakar blockeringar och fel i vatten- och sanitetsinfrastrukturen, vilket förvärrar effekterna av översvämningar och leder till att orenat avloppsvatten kan fyllas upp och förorena akvatiska ekosystem (floder, flodmynningar och den kustnära marina miljön).
• Plastavfall och patogener - Plastavfall kan vara en bärare av bakterier och skydda vattenburna patogener från de naturliga steriliserande effekterna av solens ultravioletta ljus och ytterligare förvärra fekal förorening.
  

Utbud och efterfrågan på ekosystemtjänster simulerades för en tioårsperiod med hjälp av ECOFUTURES-modelleringssystem. Geografiska och socioekologiska uppgifter om undersökningsområdet samlades in och sammanställdes i Microsoft Excel.

Dessa uppgifter användes också för att fastställa de relativa storlekarna av servicenivåerna, marktypen som tillhandahåller flest tjänster och de största nivåerna av tjänster per hektar.

Flera simuleringsscenarier utarbetades och delades med intressenter och lokala experter under en workshop som hölls den 10 mars 2022.

Baserat på de insikter som erhölls under workshopen förfinades modellen till tre troliga framtidsscenarier - nämligen:

• Maximum (övre gräns för förbättrad nytta, upp till 60 % ökning av servicenivåerna),
• High Road (mest troliga lösning, mellan 0–30 % ökning av servicenivåerna) och
• Low Road-scenarier (inga förändringar/förbättringar görs, 20–80 % minskning av nuvarande servicenivåer).

Efterfrågan på tjänster fastställdes på grundval av Human Benefit Index (HBI), en parameter som rangordnar ekosystemtjänsterna i förhållande till den nytta som dessa tjänster genererar för människor. Resultaten visade en hög nivå av efterfrågan och beroende av tjänster som rörde Durbans turistindustri - till exempel marknadsföringsikon, strandrekreation och visuell upplevelse. På grund av den stora efterfrågan och det begränsade utbudet, är dessa tjänster också de tjänster som löper störst risk att drabbas av negativ påverkan.

Plastavfall har infiltrerat och stört viktiga ekologiska och urbana system, vilket har minskat deras förmåga att tillhandahålla varor och tjänster och därmed hotar välbefinnandet för intressenterna i undersökningsområdet. Traditionella lösningar, såsom deponier och förbränningsanläggningar, har dock begränsad kapacitet eller tenderar att generera avfall - och erbjuder därför tillfälliga lösningar på ett oundvikligt problem, vilket inte stämmer överens med målen för hållbar utveckling.

Därför krävs det innovativa lösningar, och för Durban föreslås scenariot High Road. I detta scenario föreslås flera kostnadseffektiva, hållbara lösningar. The Transformative Riverine Management Programme, TRMP, syftar till att rensa bort fast avfall och främmande vegetation från undersökningsområdet, med den extra fördelen att det främjar samhällets engagemang. Passiva fällor för fast avfall rekommenderas också som ett enkelt sätt att fånga upp och avlägsna plast från försörjningskedjan.

Olika sociala och institutionella insatser, till exempel utbildning av EnviroChamps, miljöprogram i skolor, medvetenhet om och utbildning om floder, rekommenderades också. Dessa åtgärder är inriktade på bristen på medvetenhet hos allmänheten och syftar till att ändra allmänhetens beteende till mer hållbara och plastmedvetna metoder. Slutligen syftar lösningar som pyrolys- och förgasningsenheter till att skapa en värdekedja för plast. Dessa lösningar genererar intäkter genom att förbruka plast för att producera användbara produkter, till exempel bränsle eller gas (som kan användas för energiproduktion) - vilket i praktiken skapar en avkastning på investeringar som kan finansiera andra åtgärder.

För att lösa problemet med plastavfall kommer det att krävas insatser för att införa nya, hållbara lösningar.

Det nuvarande status quo har varit ineffektivt mot den fortsatta ansamlingen av plast i stadsmiljöer och ekologiska miljöer och kommer så småningom leda till en ohållbar situation. Detta kommer oundvikligen att leda till att de urbana och ekologiska tjänsterna misslyckas, vilket kommer att ha en negativ inverkan på människors och miljöns hälsa.

Ekonomiska kostnader för företag och branscher som är beroende av dessa tjänster kan förväntas, med de mest omfattande kostnaderna till följd av tillbakagången av Sydafrikas turistindustri - som bidrog med 125 miljarder rand till den sydafrikanska ekonomin 2016. Att lösa problemet med plastavfall ger dock också nya möjligheter till skapande av arbetstillfällen, kompetensutveckling och genomförande av långsiktiga, hållbara lösningar som genererar intäkter.