Samhällsekonomisk konsekvensanalys av miljöåtgärder

Handbok med särskild tillämpning på vattenmiljö.

Omslag för publikation

Sammanfattning

Den här handboken beskriver metoden för hur en samhällsekonomisk konsekvensanalys inklusive kostnadseffektivitetsanalys kan göras, av åtgärder som behöver vidtas för att uppfylla önskade miljökvalitetskrav. Analysmetoden som beskrivs är generell, men handboken är särskilt tillämpad för vattenmiljö och har exempel och förtydliganden kopplade till arbete med vattenförvaltning.

Åtgärder som vidtas för att nå ett formulerat miljökvalitetskrav bör, ur ett samhällsperspektiv, vara utformade så att målsättningen uppnås till lägsta möjliga kostnad. Det betyder att åtgärderna är kostnadseffektiva. Åtgärdernas ekonomiska och miljömässiga konsekvenser bör även redovisas så att det är möjligt att bedöma om de är rimliga. Om det är mycket kostsamt för samhället att genomföra de åtgärder som krävs för att nå ett kvalitetskrav kan det finnas anledning att omformulera detta. Konsekvensanalys är ett verktyg för att dels göra denna avvägning av om målet är rimligt utifrån samhällsekonomiska mått, och dels om målet nås på ett kostnadseffektivt sätt. Inom arbetet med vattenförvaltning enligt VFF är dessa principer lagstadgade (6 kap. VFF och 5 kap. §§4-8 Miljöbalken), och en konsekvensanalys inklusive kostnadseffektivitetsanalys krävs för de åtgärdsprogram som tas fram.

För att beskriva hur konsekvensanalysen går till är handboken indelad i sju kapitel plus ett antal bilagor. Ett exempel från verkligheten används genomgående för att illustrera olika moment i arbetet med att genomföra en konsekvensanalys. Exemplet handlar om Mälardalens avrinningsområde, för vilket relativt detaljerade konsekvens- och kostnadseffektivitetsanalyser har genomförts inom ramen för olika forskningsprojekt.

Efter ett bakgrundskapitel ger handbokens kapitel 2 en introduktion till konsekvensanalys och kostnadseffektivitetsanalys. Konsekvensanalys är ett hjälpmedel för beslutsfattande. Analysens syfte är allmänt att identifiera de positiva och negativa konsekvenserna av ett projekt i samhället. I möjligaste mån syftar även analysen till att jämföra dessa konsekvenser med varandra för att se om de positiva konsekvenserna är större än de negativa eller om det förhåller sig tvärtom. Den typ av konsekvensanalys som denna handbok behandlar är samhällsekonomisk konsekvensanalys. Det speciella med en sådan konsekvensanalys är att den har en ambition att uttrycka konsekvenser i samhällsekonomiska termer (nyttor och kostnader) och så långt det är möjligt göra detta i monetära enheter. Genom att uttrycka så många konsekvenser som möjligt monetärt blir det också lättare att jämföra konsekvenserna, eftersom de då mäts i samma enhet. Kostnadseffektivitetsanalys kan ses som en del av en konsekvensanalys och handlar i det sammanhang som handboken berör främst om att identifiera de åtgärder som uppfyller kvalitetskrav till lägsta möjliga kostnad, dvs. att identifiera kostnadseffektiva åtgärder.

I kapitel 3 delas de samhällsekonomiska konsekvenserna in på ett sätt som är praktiskt för konsekvensanalysen. Kapitlet skiljer på åtgärdsneutrala konsekvenser och åtgärdsspecifika konsekvenser. De förra är konsekvenser som följer av att uppfylla ett miljökvalitetskrav jämfört med den lägre miljökvalitet som nollalternativet leder till, men vilka inte är beroende av vilken specifik åtgärd som vidtas för att uppfylla kvalitetskravet. Det här rör sig i huvudsak om de positiva konsekvenser som uppstår till följd av att miljön förbättras till kvalitetskravets nivå. De senare är konsekvenser som har att göra med de åtgärder som vidtas för att uppfylla kvalitetskravet.

Eftersom de åtgärdsspecifika konsekvenserna i huvudsak rör sig om åtgärdskostnader blir analysen av dessa en fråga om en kostnadseffektivitetsanalys, vilken beskrivs steg för steg i kapitel 4. I kapitel 5 beskrivs sedan steg för steg tillvägagångssättet för att analysera de åtgärdsneutrala konsekvenserna. I praktiken sker denna analys parallellt med analysen av åtgärdsspecifika konsekvenser. Ambitionen är genomgående att så långt det är möjligt uttrycka konsekvenserna i monetära enheter samtidigt som det understryks att de konsekvenser som inte går att uttrycka i monetära enheter också ska inkluderas i analysen. Viktigt att tänka på är också hur de olika konsekvenserna fördelar sig mellan olika individer och grupper i samhället. Detta kallas för att ta hänsyn till fördelningseffekter.

Kostnaderna från kapitel 4 och nyttorna från kapitel 5 ska sedan jämföras med varandra. Denna jämförelse (kapitel 6) ligger till grund för vilken slutsats som kan dras från konsekvensanalysen (kapitel 7). Grundfrågan är om de analyserade åtgärderna bör genomföras eller inte. För att besvara denna fråga kan de positiva konsekvenser (nyttor) och negativa konsekvenser (kostnader) som har uttryckts i monetära enheter jämföras med varandra. Det understryks dock att slutsatsen av denna jämförelse endast kan vara preliminär. Sedan måste nämligen de konsekvenser som inte har uttryckts monetärt vägas in. Om dessa konsekvenser exkluderas från analysen kan resultatet bli mycket missvisande. Därmed kommer det till viss del att handla om en tolkningsfråga från fall till fall, där beslutet om att genomföra åtgärder baseras dels på en jämförelse mellan de nyttor och kostnader som har mätts i monetära enheter och dels på nyttor och kostnader som inte kan värderas i pengar. Slutresultatet, de positiva konsekvenserna (inklusive de som har uttryckts i pengar) minus de negativa konsekvenserna (inklusive de som har uttryckts i pengar), visar hur valet av mål och åtgärder påverkar samhällets välfärd.