Ruda
Ruda (Carassius carassius) är en karpfisk med en lång ryggfena. Namnet ruda betyder "den röda", men lokalt har ruda oftan kallats karussa efter sitt grekiska namn.
Utseende
Ruda är en karpfisk med en lång ryggfena. Den har hög rygg, framför allt om gädda finns i vattnet. Saknas gädda antar rudan en mer mörtlik kroppsform, undantaget små dammar där kroppen kan vara liten och kompakt.
Att samma genetiska population kunde anta olika kroppsform och storlek var känt sedan länge och Olof Rudbeck nämner detta i sin "Atlantica" från 1600-talets slut.
Utbredningsområde
Den förekommer över större delen av Eurasien bort till Kina. Rudan har under århundraden planterats ut i princip i alla svenska landskap, till och med i Lappland. Det gör det omöjligt att spåra den naturliga utbredningen i Sverige, om den nu verkligen har invandrat på naturlig väg.
Kanske följde den tåliga fisken med de första stationära jordbrukare som slog sig ner i södra Sverige, eller långt senare med katolska munkar som var vana att odla karpfisk i klostrens dammar i södra Europa. Småvuxen eller lätt fördvärgad har den dock sällan haft någon större betydelse i folkhushållet.
Rudan är Sveriges mest seglivade fisk, som trots att den ursprungligen är en varmvattenfisk kan överleva att frysas in i bottenslammet i små gölar och sedan "tina upp" nästa vår.
Arten förekommer rikligast i störda sjöar med dåliga syreförhållanden. Den är nämligen känslig för konkurrens och rovfisk, men tål låga syrenivåer. Slås andra arter ut av syrebrist vintertid har ruda "sjön för sig själv", möjligen kan också enstaka sutare överleva. Speciellt i de svenska slättlandskapen tycks ruda vara vanlig i de grunda, ofta sänkta, vegetationsrika sjöarna med dåliga syreförhållanden.
Storlek
De största sjörudorna kan bli 45 cm (3,5 kg), men vanligen är vikten betydligt lägre.