Räka

Det svenska beståndet av nordhavsräka (Pandalus borealis) har visat nedåtgående trend under cirka tio år. Orsaken kan vara naturliga förändringar då naturlig dödlighet är den dominerande faktorn när det gäller upp och nedgång i räkbeståndet, men fisket kan också vara en bidragande orsak.

Internationella havsforskningsrådet, ICES, har i flera år pekat på att utkast av små räkor är ett problem som måste åtgärdas. ICES, som ansvarar för att bedöma fiskbestånden och ger rekommendationer till EU för hur mycket räka som kan fiskas, anser dock att beståndet är på tillräckligt hög nivå för att för att kunna tillåta ett fiske.

Världsnaturfonden, WWF, satte nyligen rött ljus för räkor från Skagerrak och Nordsjön i sin konsumentguide.

Det är fiskeministrarna i EU som gemensamt fattar det formella beslutet om kvoterna, på förslag av EU-kommissionen. När det gäller räka och andra bestånd som förvaltas ihop med länder utanför EU, föregås det formella beslutet i EU:s ministerråd av förhandlingar mellan EU och exempelvis Norge där överenskommelse om kvotnivå fattas.

I EU:s nya fiskeripolitik finns ett mer tydligt mål om att kvoterna ska sättas på ett långsiktigt hållbart sätt. Målet är att nå maximalt hållbar avkastning MSY och basera förvaltningen på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.

HaV är med och finansierar den provtagning som utförs av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och som är en del av underlaget för Internationella havsforskningsrådet, ICES, uppskattningar av bestånden.

HaV ansvarar för att Sverige utför sin del i bestånds­uppskattningarna som Internationella havsforskningsrådet, ICES, tar fram.

Det är också HaV som utfärdar tillstånd för räkfiskare. HaV håller räkningen på när årets kvot är på väg att ta slut och stoppar då fisket.

HaV ansvarar för landningskontroll i hamnar och Kustbevakningen ansvarar för kontroller till sjöss.

HaV ansvarar också för den administrativa kontrollen av uppgifter från fiskets landningar och försäljning av fångst

Tillsammans med Kustbevakningen stärker HaV kontrollen av det svenska räkfisket. Vi sköter de kontroller som görs när fiskaren kommer in till kaj samt den administrativa kontrollen, det vill säga kontroll av uppgifter som lämnas av fiskaren och efterföljande handelsled. Kustbevakningen sköter kontrollerna till sjöss och det görs efter gemensam planering med HaV.

Regeringen har anvisat totalt 38 miljoner kronor till att utveckla ett mer selektivt fiske, med nya redskap och metoder som minimerar den oönskade fångsten. Ett av de fisken som prioriteras är räkfisket.

Vi har en nära dialog med yrkesfiskarnas organisationer om det svenska räkfisket och om minskade bestånd och utkast av små räkor.

ArtDatabanken har en viktig uppgift att följa och redovisa tillståndet för alla djur, växter och svampar i Sverige. Det har vi stor nytta av i vårt arbete, eftersom vi inte bara arbetar med fisk, utan med alla arter i hav, sjöar och vattendrag. Räkbeståndet har sjunkit och ArtDatabankens preliminära rödlistning är en spegling av den beståndsutveckling som Internationella havsforskningsrådet, ICES, redan har visat.

Att ArtDatabanken för upp räkan till kategori nära hotad ändrar i sig inte utgångspunkten för HaV:s förvaltning. Vi tar redan hänsyn till beståndsutvecklingen i och med att vi följer rådgivningen från ICES.

Räkbeståndet har sjunkit och den vetenskapliga rådgivning från Internationella havsforskningsrådet, ICES, säger att kvoten ska minska, men de bedömer inte att fisket behöver stoppas. Den svenska kvoten i Skagerrak och Kattegatt är satt till 1426 ton för 2015 och ett fiske på denna nivå är enligt ICES ett hållbart fiske i förhållande till nuvarande beståndsstorlek.

HaV ger inte några konsumentråd. Det är upp till var och en att bestämma om de vill äta räkor eller inte.