Ävjepilört

Hitta på sidan

I Sverige finns troligen över hälften av världens alla kända lokaler med ävjepilört (Persicaria foliosa). Här har den försvunnit från många lokaler, och klassas nu som nära Nära hotad i den svenska rödlistan 2015.

Om arten

Ävjepilört är en ettårig, lågväxt och ofta krypande vattenväxt med små blommor. Släktet pilört har fått sitt namn av de gröna, lansettliknande bladen som liknar pilträdens blad.

Ävjepilört.

Foto: Per Larsson

Ävjepilört växer långt ner på stränder vid älvar, sjöar och åar, och på havsstränder i brackvatten i närheten av älv- eller åmynningar. Den finns där strandpartierna är översvämmade under en stor del av året. Om plantorna stått en tid på land kan hela växten bli rödaktig.

Den verkar gro först när växtplatsen blottlagts från vatten. Vattenståndet under växtperioden kan variera kraftigt mellan olika år, vilket gör att antalet plantor på de olika lokalerna också varierar mellan olika år. Under år med högt vattenstånd gror den inte alls.

Ävjepilört har svårt att hävda sig mot vass och annan högre strandvegetation. Den gynnas av strandbete, ishyvling och stora, naturliga variationer i vattenstånd med högvatten under våren och lågvatten under sommaren.

Utbredning och status

Ävjepilört är huvudsakligen känd från Finland, Norge och Sverige. I Sverige förekommer den från Vänern till Norrbotten, med cirka 141 påträffade lokaler sedan 1980. Av lokalerna ligger 42 vid kusten av Bottniska viken, från Medelpad och norrut.

Arten har gått starkt tillbaka och är försvunnen från de flesta tidigare förekomster i Mellansverige. När det gäller kustlokalerna finns ingen dokumenterad trend, vilket delvis beror på att många av lokalerna är relativt nyfunna.

Ävjepilört är enligt Artskyddsförordningen fridlyst i hela landet, och klassas som nära Nära hotad (NT) i den svenska rödlistan (ArtDatabanken 2015). Den är listad i bilaga 2 och 4 i EU:s habitatdirektiv.

Hotbild

Vattenreglering, minskad kreaturshållning vid stränder och igenväxning på grund av eutrofiering är liksom under 1900-talet aktuella hot.

Förändringar av vattenståndet i Bottniska viken på grund av den sammanlagda effekten av landhöjning och klimatförändringar kan få effekt på lämpliga habitat för arten.

Åtgärder

Nya vattenregleringar bör bevakas så att inte artens livsvillkor försämras. Vid omprövning av vattendomar som berör lokaler där ävjepilört finns eller har funnits bör en justering av vattenregimen göras för att gynna förekomsten av arten.

På relativt många lokaler vid sötvatten är idag bete en förutsättning för artens överlevnad. Bete bör fortgå på de lokaler som betas idag och antalet betade lokaler bör öka.

Årliga inventeringar bör genomföras, och markägare och brukare av lokaler där ävjepilört finns bör informeras av berörda länsstyrelser.

Publicerad: 2016-11-02
Sidansvarig: Webbredaktion