Östersjöns fiskekvoter för 2023 beslutade

Som tidigare år kommer det vara förbjudet att bedriva riktat yrkesfiske efter torsk i hela Östersjön, riktat yrkesfiske efter sill i västra Östersjön samt riktat yrkesfiske efter lax söder om Åland. Beslutet innebär också ett fortsatt skydd av torskens lek med fiskestopp i västra och östra Östersjön även under 2023.

Öppnar för visst pelagiskt fiske

Ministrarna möjliggjorde dock för ett visst fiske under tid för fiskestopp i västra och östra Östersjön. Detta öppnar bland annat för ett begränsat fiske av pelagiska arter (fiske av arter som befinner sig i den fria vattenmassan) samt ett begränsat småskaligt fiske med passiva redskap under sommaren.

Samma nivå som 2022 för lax

Fiskemöjligheterna för lax sätts på samma nivå och med samma begränsningar som under 2022. Det beslutades också om fortsatta fångstbegränsning för fritidsfiske av lax i samma område på en fettfenklippt lax per person per dag.

– Dock finns undantag från denna fångstbegränsning för fritidsfisket i Bottniska viken under sommaren. Undantaget gäller innanför fyra nautiska mil från baslinjen, säger Jens Persson, utredare vid HaV.

Sill och strömming i Bottniska viken och centrala Östersjön

Fiskemöjligheterna för sill och strömming i Bottniska viken och Centrala Östersjön fastställs under de nivåer som bedöms ge maximalt hållbar avkastning. Det innebär i sin tur en sänkning av tillgängliga fiskemöjligheter i Bottniska viken, men en ökning av tillgängliga fiskemöjligheter för centrala Östersjön jämfört med föregående år, över den nivå som var kommissionens ursprungliga förslag.

I frågan om sill och strömming i Bottniska viken och Centrala Östersjön antogs ett uttalande där EU-kommissionen åtar sig att tillsammans med medlemsländerna och Internationella Havsforskningsrådet förbättra kunskapsläget både vad gäller ålders- och storleksstruktur för dessa bestånd.

– Internationella Havsforskningsrådet ska också undersöka orsakssambanden och identifiera möjliga åtgärder vad gäller den låga förekomsten av stor strömming som observerats. Detta är också något som Havs- och myndigheten uppmärksammat tidigare och jobbar med nationellt, säger Jens Persson.

Beslut enligt den gemensamma fiskeripolitiken

Fiskemöjligheterna har beslutats utifrån försiktighetsansatsen och den bästa tillgängliga vetenskapen enligt principerna i den gemensamma fiskeripoliken. Det har också tagits hänsyn till den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön och målen i den gemensamma fiskeripolitiken. I nuläget beslutade ministrarna att sätta fiskemöjligheterna för flera bestånd under den nivå som forskarna har bedömt ger maximalt hållbar avkastning, givet de utmaningar och den situation som råder i Östersjön.

Långsiktigt hållbart fiske

I förhandlingarna om fiskekvoter har EU:s fiskeministrar utgått från rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet, ICES. Beslutet är i linje med fastställda mål och principer om ett långsiktigt hållbart fiske. Den svenska delegationen som deltog i förhandlingarna leddes av EU-ambassadör Torbjörn Haak. HaV har bidragit med expertstöd och analys inför förhandlingarna.

– Ministrarnas beslut innebär en sammanlagd sänkning av Sveriges fiskemöjligheter motsvarande drygt 5000 ton, något som på sikt kan komma påverka beståndens långsiktiga utveckling positivt, om än kortsiktigt negativt för fisket. Dock är det positivt att Sverige fick behålla åtgärder i syfte att mildra de negativa socioekonomiska effekterna för det småskaliga regionala fisket och för fritidsfisket, säger Mats Svensson, chef HaV:s avdelning för havsförvaltning.

Tabell för samtliga kvoter i Östersjön