"Mycket bra görs för miljön – men vi måste göra mer"

– Målen är väldigt ambitiösa, men vi ser att det görs mycket arbete för att nå dem, säger HaV:s utredare Emmelie Johansson. Vi behöver dock göra mer och öka takten i arbetet.

Ett av de viktigaste uppdragen

HaV samordnar uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete för de tre miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Att verka för att de nås är ett av myndighetens absolut viktigaste uppdrag.
Emmelie Johansson berättar att den fördjupade utvärderingen sker vart fjärde år.

– Vi gör också en uppföljning varje år, där vi beskriver de åtgärder som gjorts under det gångna året. I den fördjupade utvärderingen som vi nu presenterar ingår mer omfattande analyser av styrmedel, åtgärder och vilka insatser som krävs för att vi ska nå målen.

Hur skulle du sammanfatta utvärderingarna?

– Vi ser att det görs många viktiga åtgärder för att nå de tre målen idag vilket är positivt. Det är viktigt att detta arbete fortsätter även om vi inte ser storskaliga förbättringar i miljön ännu. Det tar tid innan genomförda åtgärder leder till ett förbättrat miljötillstånd, eftersom återhämtningstiden är lång. Vi behöver också öka åtgärdstakten om vi ska kunna nå målen på sikt, konstaterar hon.

Åtgärder mot övergödning

Emmelie Johansson arbetar framför allt med miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Övergödning är fortfarande ett stort miljöproblem i Sverige, men det görs också mycket för att minska problemen. Många åtgärder mot övergödning finansieras via HaV:s åtgärdsanslag och via den gemensamma jordbrukspolitiken.

– En framgångsrik insats de senaste åren har varit åtgärdssamordningen inom LEVA, lokalt engagemang för vatten. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet är det bra om åtgärdssamordning som arbetssätt fortsätter i större skala framöver.

Marina områdesskyddet mer än fördubblat

Det görs också mycket värdefullt arbete för att förbättra Sveriges hav och kustvatten. Den fördjupade utvärderingen av Hav i balans samt levande kust och skärgård visar bland annat att ett betydande arbete pågår för att på sikt kunna nå miljökvalitetsmålet.

– Till exempel har det marina områdesskyddet mer än fördubblats och fler kommuner tar fram planer över sina havsområden. Glädjande är också att antalet hållbart nyttjade fiskbestånd har ökat mellan 2019 och 2021, säger Maria Åslund, utredare på HaV.

En fortsatt utveckling av fiskerikontrollen är också viktig. Det bidrar till ett korrekt fiskande inom överenskomna kvoter och korrekt fångstrapportering, som i sin tur är viktig indata till de modeller som ligger till grund för kvoterna.

Maria Åslund lyfter också fram arbetet med de nationella havsplanerna som HaV är starkt engagerat i.

– Dels är havsplanearbetet en viktig strategisk process för att uppnå miljökvalitetsmålet Hav i balans och dels bidrar det till den energiomställning som behövs för att nå Paris-avtalet och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

Positiva förändringar i sötvattensmiljöer

Även när det gäller att förbättra Sveriges sötvatten sker många betydelsefulla åtgärder, enligt HaV:s utredare Therese Elfström som arbetar med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Jämfört med situationen för 50 år sedan har stora positiva förändringar skett i svenska sjöar och vattendrag, bland annat tack vare en omfattande kalkningsverksamhet för att motverka försurning.

– Fysisk påverkan på sötvattensmiljöerna är fortfarande ett stort problem, och det är en av de viktigaste orsakerna till att målet inte nås, berättar hon. Det pågående arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor förväntas dock få en stor positiv påverkan på möjligheten att nå målet.

Här kan du läsa rapporterna.