Arkiv - Aktuellt 2 maj 2022

”Det viktigaste verktyget vi har”

LOVA-åtgärder och kalkning av sjöar och vattendrag var de tyngsta posterna i 2021 års fördelning av 1:11-anslaget på drygt en miljard kronor.
– Anslaget är det viktigaste verktyget vi har för att åstadkomma förbättringar i havs- och vattenmiljön, säger Charlotta Lundqvist, ekonom på HaV.

LOVA-bidraget är ett viktigt verktyg i länsstyrelsernas arbete med att förbättra och skydda vattenmiljöerna inom länen. Foto: Niklas Egriell

LOVA-bidraget är ett viktigt verktyg i länsstyrelsernas arbete med att förbättra och skydda vattenmiljöerna inom länen. Foto: Niklas Egriell

LOVA står för Lokala vattenvårdsprojekt. De kan handla om allt från strukturkalkning och biotopvård till skrotning av tvåtaktsmotorer och reduktionsfiske. Bidraget kan sökas hos länsstyrelserna och går till kommuner, föreningar och andra sammanslutningar. Insatser mot övergödning prioriteras.

Ekosystembaserat arbetssätt

Totalt finansierades LOVA-åtgärder med knappt 220 Mkr. Den största mottagaren var kommunerna som fick 38 procent av medlen. Charlotta Lundqvist arbetar med uppföljning av hur anslaget 1:11 använts. Hon berättar att det totalt satsades nästan en miljard kronor under 2021 på åtgärder.

– När vi fördelar medel arbetar vi utifrån ett helhetsperspektiv och strävar mot att samordna havs- och vattenmiljöarbetet från källa till hav genom ett ekosystembaserat arbetssätt, förklarar hon.

charlotta lundkvist

Charlotta Lundqvist, foto: Natalie Greppi

Av hela anslaget på drygt en miljard användes runt 95 procent. Det tycker Charlotta Lundqvist är en bra siffra.

– Särskilt med tanke på att Coronapandemin härjade under hela 2021 och sinkade arbetet med många åtgärder.

Motverkar försurningens effekter

Till kalkningsprojekt gick drygt 179 Mkr under 2021. Kalkning motverkar försurningens effekter och är viktig för att upprätthålla skyddsvärda bestånd av fisk, flodkräfta och flodpärlmussla.

– Kalkningen har även positiv betydelse för de 1,5 miljoner svenskar som fritidsfiskar samt för fisketurismen, konstaterar Charlotta Lundqvist.

Totalt spreds 100 929 ton kalk under 2021, vilket var likvärdigt med 2020. Knappt hälften spreds i sjöar, 30 procent på våtmarker och 23 procent doserades från kalkdoserare. Den mest omfattande verksamheten bedrivs i Värmlands och Västra Götalands län.

Får lokal betydelse

– Förutom de stora satsningarna på LOVA och kalkning fördelas medel till många mindre projekt, som även de får stor betydelse för den lokala miljön. Att stärka bestånden av havsöring i Östersjön är ett gott exempel på ett arbete som också gynnar den blå ekonomin, säger Charlotta Lundqvist.

Havsöringen är en fisk som lever större delen av sitt liv i havet men som reproducerar sig i vattendrag, och de måste därför kunna vandra däremellan. Idag är dock många vattendrag i Östersjön påverkade av människan och både havsöringen och andra arter är drabbade. Det finns ett stort behov av att restaurera vattendrag som mynnar ut i havet, och projektet Retrout handlar just om det. Projektet är ett samarbete mellan sex länder runt Östersjön. Målet att främja hållbar fisketurism i regionen. Men havsöringsstammarna behöver bli starkare. De restaureringar av vattendrag som gjorts har haft god effekt. Rekryteringen, det vill säga antalet fiskar som kläcks varje år, förbättras.

Att stärka bestånden av havsöring i Östersjön är ett gott exempel på ett arbete som också gynnar den blå ekonomin. Foto: Maja Kristin Nylander

Att stärka bestånden av havsöring i Östersjön är ett gott exempel på ett arbete som också gynnar den blå ekonomin. Foto: Maja Kristin Nylander

Övervakar hälsan hos vattenlevande djur

Sjukdomsövervakning av fisk och skaldjur är ett samarbete mellan HaV och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), som övervakar hälsoläget hos vattenlevande djur.
Syftet är att ge en ökad kunskap om hälsoläget hos dessa djurgrupper. Det kan vara avgörande för beslutsfattande och prioriteringar exempelvis gällande fiskförvaltning och insatser för att hindra smittspridning. Under 2021 har det samlats in material från bland annat torsk, skrubbskädda lax, ål, flodkräfta och ostron. En riktad insats har även gjorts för att studera sarkom hos gäddor.

En riktad insats har gjorts för att studera sarkom hos gäddor. Foto: Natalie Greppi

En riktad insats har gjorts för att studera sarkom hos gäddor. Foto: Natalie Greppi

– Resultaten från SVA:s undersökningar rapporteras under 2022, säger Charlotta Lundqvist.

Läs hela redovisningen här

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2024-11-28

    I november 2024 rapporterades för första gången en lysmanet, Pelagia noctiluca , i svenska vatten. Rapporten kom via Havs och Vattenmyndighetens inrapporteringsfunktion rappen.nu

  2. Aktuellt 2024-11-26

    Storskarvens påverkan på fiskbestånden är föremål för debatt. En ny studie ger ökade kunskaper om fågelartens beteende och vad de äter. Kunskapen kommer till nytta för framtida förvaltning av storskarven.

  3. Aktuellt 2024-11-25

    Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har sedan 2022 regeringsuppdraget att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön.

Publicerad: 2022-05-02
Sidansvarig: Webbredaktion