Aktuellt • 11 mars 2026
Ekologisk design kan minska påverkan när vi bygger i vatten
Utbyggnaden i kust och hav ökar i takt med samhällets behov av infrastruktur och klimatanpassning. Genom att använda ekologisk design vid konstruktioner i vattenmiljöer kan negativ påverkan på biologisk mångfald minska – och nya livsmiljöer utformas med större hänsyn till ekosystemens funktion. Det skriver Havs- och vattenmyndigheten i en rapport.
I Helsingborgs Oceanhamn har artificiella strukturer installerats på kajväggen för att ge högre strukturell komplexitet i syfte att öka den biologiska mångfalden Fotograf: Alex Goad. Living Seawalls.
Människan har länge förändrat kust och hav genom hamnar, pirar, broar och annan infrastruktur. I dag är stora delar av världens kuster fysiskt modifierade och utvecklingen väntas fortsätta i takt med ökade behov av bostäder, transporter, energiproduktion och kustskydd kopplat till klimatförändringar.
När konstruktioner placeras i vatten påverkas det akvatiska livet. Naturliga livsmiljöer kan förloras eller förändras, samtidigt som strömmar och biogeokemiska processer påverkas. Det får konsekvenser för arter, biologisk mångfald och ekosystemens funktion.
Konstgjorda strukturer skapar nya livsmiljöer
Samtidigt skapar hårda strukturer nya livsmiljöer. Organismer kan fästa sig på ytorna och fiskar kan lockas till området – en så kallad artificiell reveffekt. Lokalt kan det innebära fler individer och ibland fler arter. Men artsammansättningen skiljer sig ofta från den i naturliga miljöer, eftersom material, form och struktur är annorlunda.
Ekologisk design kan öka artrikedomen
I takt med ökat byggande växer intresset för ekologisk design, även kallad ecological engineering. Genom att öka konstruktioners strukturella komplexitet – till exempel med håligheter, skrevor och varierade ytstrukturer – kan artrikedomen öka jämfört med traditionella, släta ytor. Ytor kan också utformas för att gynna särskilda arter. Att tidigt lägga till arter som skapar livsmiljöer, till exempel musslor och stora alger, kan göra miljön mer varierad.
Strukturer som lagts till på en strandskoning i Sydney hamn för att uppnå ekologisk förbättring genom mer komplex struktur. Fotograf Maria Vozzo.
Mer kunskap behövs
Målet är att minska negativ påverkan på biologisk mångfald och samtidigt motverka oönskade arter. För att lyckas behövs bättre uppföljning och fler långtidsstudier, särskilt under svenska förhållanden. Ökad kunskap är avgörande för att utveckla metoder som kan förena samhällsbyggande med levande kust och hav.
- Vi bedömer att ekologisk design är ett ganska outnyttjat koncept i Sverige än så länge och att det finns betydande möjligheter att utveckla skyddsåtgärder och försiktighetsmått vid byggnation i havsmiljön utan större kostnader, säger Ingemar Andersson, utredare på Havs-och vattenmyndigheten.
Havs- och vattenmyndigheten hoppas att rapporten ”Ekologisk design som metod för anpassning av konstruktioner i kustvatten” ska tjäna som underlag för fortsatta försök med ekologisk design av konstruktioner i den akvatiska miljön och även inspirera till ytterligare kunskapsuppbyggnad på området.
Rapporten har tagits fram av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Uppdraget utgör en del av regeringsuppdraget (2024-2026) till HaV om att stärka akvatisk restaurering.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2026-05-20
97 procent av de 480 svenska EU-baden har utmärkt, bra eller tillfredsställande badvattenkvalitet. 82 procent av EU-baden har fått klassificeringen utmärkt badvattenkvalitet. Det visar Havs- och vattenmyndighetens rapport ”Sveriges badvattenkvalitet – inför badsäsongen 2026”.
-
Aktuellt • 2026-05-18
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har genomfört vrakundersökningar och bärgning av förlorade fiskeredskap på fyra miljöfarliga fartygsvrak söder om Karlskrona. Totalt bärgades över 5 ton förlorade fiskeredskap och i två av vraken upptäcktes miljöfarlig olja.
-
Aktuellt • 2026-05-15
Idag, den 15 maj, träder en ny förordning i kraft och i samband med det Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter. Förteckningen innehåller 34 arter och gör det enklare att sätta in åtgärder mot arter som är problematiska i Sverige.
