Aktuellt 11 mars 2026

Hitta på sidan

Ekologisk design kan minska påverkan när vi bygger i vatten

Utbyggnaden i kust och hav ökar i takt med samhällets behov av infrastruktur och klimatanpassning. Genom att använda ekologisk design vid konstruktioner i vattenmiljöer kan negativ påverkan på biologisk mångfald minska – och nya livsmiljöer utformas med större hänsyn till ekosystemens funktion. Det skriver Havs- och vattenmyndigheten i en rapport.

Konstgjorda strukturer på kajväggen för att öka den biologiska mångfalden

I Helsingborgs Oceanhamn har artificiella strukturer installerats på kajväggen för att ge högre strukturell komplexitet i syfte att öka den biologiska mångfalden Fotograf: Alex Goad. Living Seawalls.

Människan har länge förändrat kust och hav genom hamnar, pirar, broar och annan infrastruktur. I dag är stora delar av världens kuster fysiskt modifierade och utvecklingen väntas fortsätta i takt med ökade behov av bostäder, transporter, energiproduktion och kustskydd kopplat till klimatförändringar.

När konstruktioner placeras i vatten påverkas det akvatiska livet. Naturliga livsmiljöer kan förloras eller förändras, samtidigt som strömmar och biogeokemiska processer påverkas. Det får konsekvenser för arter, biologisk mångfald och ekosystemens funktion.

Konstgjorda strukturer skapar nya livsmiljöer

Samtidigt skapar hårda strukturer nya livsmiljöer. Organismer kan fästa sig på ytorna och fiskar kan lockas till området – en så kallad artificiell reveffekt. Lokalt kan det innebära fler individer och ibland fler arter. Men artsammansättningen skiljer sig ofta från den i naturliga miljöer, eftersom material, form och struktur är annorlunda.
Ekologisk design kan öka artrikedomen

I takt med ökat byggande växer intresset för ekologisk design, även kallad ecological engineering. Genom att öka konstruktioners strukturella komplexitet – till exempel med håligheter, skrevor och varierade ytstrukturer – kan artrikedomen öka jämfört med traditionella, släta ytor. Ytor kan också utformas för att gynna särskilda arter. Att tidigt lägga till arter som skapar livsmiljöer, till exempel musslor och stora alger, kan göra miljön mer varierad.

Konstgjorda strukturerer på kaj för att öka biologisk mångfald

Strukturer som lagts till på en strandskoning i Sydney hamn för att uppnå ekologisk förbättring genom mer komplex struktur. Fotograf Maria Vozzo.

Mer kunskap behövs

Målet är att minska negativ påverkan på biologisk mångfald och samtidigt motverka oönskade arter. För att lyckas behövs bättre uppföljning och fler långtidsstudier, särskilt under svenska förhållanden. Ökad kunskap är avgörande för att utveckla metoder som kan förena samhällsbyggande med levande kust och hav.

- Vi bedömer att ekologisk design är ett ganska outnyttjat koncept i Sverige än så länge och att det finns betydande möjligheter att utveckla skyddsåtgärder och försiktighetsmått vid byggnation i havsmiljön utan större kostnader, säger Ingemar Andersson, utredare på Havs-och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten hoppas att rapporten ”Ekologisk design som metod för anpassning av konstruktioner i kustvatten” ska tjäna som underlag för fortsatta försök med ekologisk design av konstruktioner i den akvatiska miljön och även inspirera till ytterligare kunskapsuppbyggnad på området.

Rapporten har tagits fram av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Uppdraget utgör en del av regeringsuppdraget (2024-2026) till HaV om att stärka akvatisk restaurering.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2026-04-23

    Under 2025 fördelade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) 235 miljoner kronor till länsstyrelserna så att de har kunnat ge bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) som förbättrar havs- och vattenmiljön.

  2. Aktuellt 2026-04-22

    Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket satsar gemensamt på ny forskning för att öka kunskapen om effekterna av olika restaureringsåtgärder. I maj 2026 startar sju forskningsprojekt, varav tre med fokus på akvatiska miljöer.

  3. Aktuellt 2026-04-22

    Det man 2024 trodde var den invasiva vattenväxten storslinga i Kumla kommun visade sig vara den inhemska arten kransslinga. Det är bekräftat efter nya DNA-prov och nytt jämförelsematerial i publika DNA-databaser.

  • Ingemar Andersson
  • Utredare
  • Enheten för åtgärdssamordning
  • Tel: 010-6986246
  • Vill du skicka e-post? Öppna ditt e-postprogram, skriv personens fornamn.efternamn (med punkt mellan namnen) och lägg till adressen @havochvatten.se
  • Ingemar Andersson
  • Utredare
  • Enheten för åtgärdssamordning
  • Tel: 010-6986246
  • Vill du skicka e-post? Öppna ditt e-postprogram, skriv personens fornamn.efternamn (med punkt mellan namnen) och lägg till adressen @havochvatten.se
Publicerad: 2026-03-11
Sidansvarig: Webbredaktion