Arkiv - Aktuellt • 23 april 2021
Fler Gullspångslaxar behövs
Laxarna måste bli betydligt fler om vi ska kunna rädda den hotade Gullspångslaxen. Det kräver i sin tur en omfattande restaurering av Gullspångsälvens nedre delar. Det konstateras i slutrapporten från projektet GRAP (GullspångRiverActionPlan).
I Gullspångsälvens strömmande vatten lever den unika Gullspångslaxen. Foto: Länsstyrelsen Västra Götaland
I Gullspångsälvens strömmande vatten lever den unika Gullspångslaxen, en art som bara leker naturligt på ett ställe i världen. Länsstyrelsen i Västra Götaland har under tre år drivit samarbetsprojektet GRAP tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro, Gullspångs kommun, Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Fortum och Havs- och vattenmyndigheten.
– Projektet har gett ny och viktig kunskap om värdet av att bevara Gullspångslaxen och vad som behöver göras. Denna kunskap blir till stor nytta när vattenkraften i älven ska miljöanpassas, säger Håkan Carlstrand, utredare vid HaV.
I rapporten konstateras att antalet leklaxar måste öka från dagens nivå på några tiotal till flera hundra. Det kräver i sin tur en omfattande restaurering av Gullspångsälven. Mest nytta för pengarna verkar åtgärder i nedre delen av älven ha.
Exakt vilka åtgärder som ska prioriteras och genomföras är inte klart, men nya miljövillkor för Gullspångs kraftverk år 2023 kan bli en viktig pusselbit i arbetet.
Slutrapporten innehåller både historia, nulägesbeskrivning, resultat från nya undersökningar och utredningar om olika åtgärder.
Se också: https://www.gullspangslaxen.se/
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-08-27
Havs- och vattenmyndigheten säger nej till förslaget samla all förvaltning av vilt i en ny myndighet.
-
Aktuellt • 2025-08-22
Naturvårdsverket föreslår att området kring Gotlands största sjö, Bästeträsk, blir Sveriges 32:a nationalpark. Det unika landskapet i och runt Bästeträsk rymmer landmiljöer, sjöar, våtmarker och havsmiljöer och har en rik biologisk mångfald.
-
Aktuellt • 2025-08-21
Sveriges hav, sjöar och vattendrag är överlag mycket påverkade av mänskliga aktiviteter och därför har många arter och livsmiljötyper inte gynnsam bevarandestatus – det vill säga deras tillstånd är inte gott. Det visar Sveriges rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet, som nu lämnas in till EU.