Effektivare fiskerikontroll för ett mer hållbart fiske

Förändringarna införs stegvis. Fler regler börjar gälla under 2027 och 2028.

Så förändras fiskerikontrollen från den 10 januari 2026

Nya krav på märkning av passiva redskap

Passiva redskap som används i yrkesfisket, till exempel nät och tinor, ska märkas för att kunna identifiera vilket fartyg de tillhör. Det införs också krav på märkning av passiva redskap som används vid fritidsfiske. Syftet med märkningen är att:

• öka spårbarheten och möjligheten att utkräva ansvar för att motverka olagligt fiske
• minska risken för förlorade redskap och marint skräp, som orsakar stora problem för människor och djur.

Tätare positionsrapportering i och kring skyddade områden

Fiskefartyg ska rapportera sin position oftare när de befinner sig i och omkring skyddade områden. Det skapar förutsättningar för att på ett mer effektivt sätt kunna kontrollera i vilken utsträckning fartyg befinner sig i skyddade områden.

Nya krav vid import och export av vissa fiskeriprodukter

En stor mängd fiskeriprodukter importeras till EU. För att säkerställa att produkterna kommer från lagligt fiske finns krav på dokumentation och kontroll.

Från den 10 januari 2026 införs ett nytt EU-gemensamt IT-system för rapportering och kontroll av dokumentation vid import och export av vissa fiskeriprodukter. Syftet är att effektivisera hanteringen för både myndigheter och företag och att kontroller genomförs på samma sätt i hela EU.

Tillstånd krävs för den som väger fångst

Den som väger fångst behöver ansöka om tillstånd och godkännas av Havs- och vattenmyndigheten. Att etablera ett register över alla som väger fångst kommer att ge bättre förutsättningar för HaV att kontrollera vägningen. Att vägningen av fångst sker korrekt är särskilt viktigt för att säkerställa att rätt mängd fisk räknas av från kvoterna och att så tillförlitliga data som möjligt används av forskare när de gör beräkningar av hur olika fiskebestånd mår.

Ytterligare förändringar införs 2027 och 2028

Det ändrade regelverket införs stegvis för att ge berörda aktörer och myndigheter möjlighet att anpassa sina verksamheter.

Från 2028 införs bland annat:

• krav på elektronisk fångstrapportering och positionsrapportering för alla fartyg.
• krav på kameror ombord på vissa fartyg där behovet av kontroll bedöms särskilt stort.

Syftet med kamerorna är att kunna kontrollera efterlevnaden av landningsskyldigheten, det vill säga att all fångst av kvoterade arter ska dokumenteras och föras iland.

Förändringarna berör flertalet aktörer

Ändringarna i regelverket påverkar flera led i kedjan, från fångst eller skörd till försäljning. Det innebär att följande kan påverkas:

• befälhavare och fiskelicensinnehavare
• förstahandsmottagare, grossister, transportörer
• importörer och exportörer
• fritidsfiskare i havet

I vissa fall behöver nya EU-regler som träder i kraft den 10 januari 2026 kompletteras med nationella beslut innan de kan tillämpas i Sverige. Det gäller bland annat krav på registrering och rapportering av viss fångst från fritidsfiske.