Grunda havsvikar ska restaureras

De grunda havsvikarna i Östersjön är viktiga på många sätt. De är till exempel barnkammare för många fiskarter. I projektet Levande vikar undersöker forskare åtgärder för att restaurera grunda havsvikar. HaV är med och finansierar.

Förändringarna i Östersjöns ekosystem är extra märkbara i just de grunda havsvikarna. Från att en gång ha varit klara och fiskrika med ett rikt undervattensliv, har de på många ställen förvandlats till grumliga vatten där algblomningar är vanliga och fiskarna har blivit allt färre. Jordbruk och enskilda avlopp med bristande rening bidrar till övergödning, men de grunda vikarna är också känsliga för exploatering. Muddringar, miljögifter, båttrafik och byggande av bryggor och småbåtshamnar hör till det som påverkar.

Restaurera grunda havsvikar

Linda Kumblad är systemekolog och forskare och delar sin tjänst mellan Stockholms universitet och BalticWaters. Hon leder projektet Levande vikar sedan starten 2020.

Linda berättar att projektet jobbar med åtta vikar längs Svealandskusten, både vikar man ska försöka restaurera och kontrollvikar. Som komplement undersöks även påverkansfaktorer och möjliga åtgärder i fallstudier.

– I år har vi bland annat jobbat vidare med fallstudier om påverkan från småbåtar, vassklippning och intern fosforomsättning. Vi har också stängt till mynningen till Långbroviken i Värmdö kommun temporärt med hjälp av en konstgjord tröskel, säger hon.

Minska erosionen

Målet är att den nya konstgjorda mynningströskeln ska upprätthålla ett högre vattenstånd inne i viken och minska vattenutbytet. Det är en helt ny typ av åtgärd som förhoppningsvis minskar erosionen och leder till bättre vattenkvalitet i viken. Den lilla och grunda viken – som mest tre meter djup – är nämligen väldigt grumlig och har relativt höga halter av näringsämnen, trots att det inte finns någon given källa till näring och partiklar. Försöket pågår fram till midsommar. Sedan tas tröskeln bort och analys av insamlade data tar vid.

Bidrar till att nå miljömål

– Projektet bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen Hav i balans samt Levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv samt Ingen övergödning, säger Ingemar Andersson, utredare på HaV.

– Vi får också viktig kunskap om metoder för restaurering och skydd av grunda vikar, liksom åtgärder mot övergödning, både från källor på land och internbelastning.

Binda fosforn

Forskarna från Stockholms universitet, fyra personer förutom Linda Kumblad, har också inlett en aluminiumbehandling av Högklykeviken på Gräsö i Roslagen. Syftet är att den övergödande fosforn ska bindas i bottensedimentet och på så vis minska övergödningen.

– Fosforbindningen i Högklykeviken görs i två steg. I höst ska sedimentet få sig en andra dos aluminium, berättar Linda Kumblad.

När arbetet är klart ska varje kvadratmeter fått ta emot cirka 50 gram aluminium som ska binda fosforn i botten och därmed minska övergödningen. Forskarna har undersökt viken i tre år för att identifiera och förbereda för åtgärdsarbetet som nu inleds.

Kringboende viktiga

De människor som bor runt havsvikarna har också en viktig roll i projektet. Deras observationer av historiska miljöförändringar och hur de ser på nyttan av havsvikarna har forskarna sökt svar på i enkäter och intervjuer.

– Vi har lagt stor vikt vid att ha dialog med de boende och att hålla dem informerade om vad vi gör, säger Linda Kumblad.

Fakta om projektet

Projektets mål är att presentera åtgärder som är lämpliga för att förbättra miljökvaliteten i grunda vikar, hur effektiva olika åtgärder är och vad som krävs för att genomföra dem. Projektet ska ta fram handfasta råd och rekommendationer som exempelvis ska kunna användas av kommuner och länsstyrelser, enskilda husägare, samfälligheter eller båtklubbar för att restaurera dessa skyddsvärda miljöer. Projektet pågår från juni 2020 till och med december 2027.

Levande vikar genomförs och finansieras av BalticWaters i nära samarbete, och med finansiellt stöd från, Stockholms universitet och länsstyrelsen i Stockholm. HaV stöttar Stockholms universitet ekonomiskt för att genomföra provtagning och uppföljning i projektvikarna. Totalt satsas nästan 45 miljoner kronor.

Produktiva och värdefulla miljöer

Grunda, vågskyddade miljöer med mjukbotten (till exempel sand-, ler- och gyttjebottnar) tillhör de mest produktiva, artrika och värdefulla miljöerna längs Sveriges kuster. De solbelysta bottnarna värms upp fort och vattentemperaturen under vår och sommar är högre än i havet utanför. Detta tillsammans med naturligt näringsrika bottensediment ger en hög biologisk produktion av en stor mängd växter och bottendjur och goda uppväxtförhållande för unga fiskar. Dessa områden utgör en viktig miljö för olika arter av marina och limniska kärlväxter, som ålgräs och nate samt kransalger, vilka fyller viktiga ekosystemfunktioner längs Sveriges kuster.

Läs mer på Stockholms universitets webb

BalticWaters webb

Fler nyheter