Tar fram miljöplan för gruvdrift på havsbotten

4–5 maj deltar experter från Havs- och vattenmyndigheten och Göteborgs universitet vid en workshop i indiska Chennai. Målet är att ta fram en miljöplan för hantering av framtida gruvdrift på Indiska Oceanens botten.

I Chennai har han sällskap av Thomas Dahlgren från Göteborgs universitet, expert på djuphavsbiologi.

I diskussionerna kring utformningen av en regional miljöplan för mineralutvinning i Indiska Oceanen är det viktigt att ta fram en lämplig verktygslåda, förklarar Linus Hammar.

– Osäkerheterna kring vad som lever i de miljöer som industrin vill exploatera, och hur ekosystemen skulle reagera på sådan yttre påverkan, måste hanteras med vetenskapliga och transparenta metoder.

Webbverktyg ger överblick

Här kan webbverktyget WIO Symphony, för kumulativ miljöbedömning, komma väl till pass. Det ger en överblick av miljöpåverkan på olika platser och indikerar hur olika sätt att använda havet nu eller i framtiden kan påverka havet.

HaV har, tillsammans med Nairobikonventionens tio länder vid Västra Indiska oceanen och ett team av svenska myndigheter och universitet, nyligen utvecklat en för Indiska Oceanen skräddarsydd version av verktyget. Det täcker in de områden där mineralutvinning planeras.

Fyndigheter på stora djup

På workshoppen behandlas frågan om lämpliga bedömningsverktyg, men också frågan om vilka data och vetenskapliga rön som finns att tillgå. Centrala Indiska Oceanen är ett av jordens mest otillgängliga områden. De fyndigheter som industrin vill använda ligger på minst 3 000 meters djup.

– Fortsatt forskning och rigorös miljöövervakning är av fundamental betydelse innan någon storskalig gruvdrift kan komma i fråga. Samtidigt är de mineraltäta områdena väldigt stora och ämnena behövs till den gröna omställning som världen påbörjat, säger Thomas Dahlgren som är en av de globalt ledande experterna inom förståelsen för dessa känsliga ekosystem.

– På workshopen är det centralt att komma överens om hur mycket vi egentligen vet om biologi och effekter, säger han.

Obligatoriska miljöbedömningar

Miljöbedömningar i tidigt skede blir även obligatoriska att göra på världshaven i stort. Det är en följd av det nya FN-avtalet om djuphaven som förhandlades fram tidigare i år – något Sverige och HaV arbetat hårt för att åstadkomma.

– En helt ny industri ligger i startgroparna. Hur denna utvinning hanteras av våra gemensamma FN-ledda organ kommer att ha stor betydelse för de närmast orörda djur, växter, svampar och ekosystem som göms på väldigt stora djup, säger Linus Hammar.

– Här behöver vi lyfta behoven av såväl forskning inom djuphavsekologi, biologi och oceanografi, som behovet av effektiva verktyg för bedömning. ISA behöver ha möjlighet att analysera vilka platser som skulle skadas minst av utvinning. De behöver också bedöma effekten av olika skadeförebyggande åtgärder i samband med eventuell utvinning.

Nulägesstudier centralt

Ett viktigt förvaltningsverktyg, som diskuteras i Chennai, är utformning och placering av skyddade områden. Dessa måste anpassas till de olika typer av ekosystem och arter som finns. Centralt i denna process är nulägesstudier eller baslinjestudier, det vill säga forskning som går ut på att beskriva de djur som lever här, på vilka andra ställen de finns, och därmed risken att de skulle utrotas av störningar, och sannolikheten att de skulle komma tillbaka efter att gruvdriften upphört.

– 90 procent av arterna som finns i området är fortfarande obeskrivna. Vi har inga namn på dem och vi saknar kunskap om hur de ser ut, hur de sprider sig och vilken funktion de har, säger Thomas Dahlgren.

• Så fungerar WIO Symphony (engelsk text)
• FN-avtal för skydd av djuphaven på plats
• ISA, Internationella Seabed Authoritys webbplats

Fler nyheter