HaV stödjer forskning om vattenkraftens miljöpåverkan

De tre projekten kan beskrivas som vetenskapliga synteser, berättar Ulrika Stensdotter Blomberg, utredare på HaV. En vetenskaplig syntes ligger någonstans mellan ett forskningsprojekt och en litteratursammanställning.

– Ofta är det så att forskaren själv inte ansvarar för undersökningar och datainhämtning, däremot samlar hen in befintlig kunskap inom något område och analyserar mängder av vetenskapliga publikationer för att hitta trender eller resultat på ett bredare plan, förklarar hon.

Kopplat till miljöpåverkan

De tre projekten är alla kopplade till vattenkraftens miljöpåverkan. Forskningen kan ge underlag till lämpliga miljöförbättrande åtgärder i våra sjöar och vattendrag.

– Resultaten kan användas av myndigheter i beslut om exempelvis fiskevårdsåtgärder eller av mark- och miljödomstolarna i beslut som kan gälla vattenkraftverk, säger Anders Skarstedt, utredare vid HaV:s miljöprövningsenhet.

Kompenserar för skador

Pengarna kommer från något som kallas 6:6- fiskeavgiftsmedel. Vid domstolsprövning av vattenverksamheter kan mark- och miljödomstolen bestämma att verksamhetsutövaren, till exempel ett kraftbolag, ska betala fiskeavgifter som kompensation för den skada på fiskbestånd och fiske som uppkommer av den planerade verksamheten. Pengarna går ofta till fiskevård, men kan även som i detta fall gå till forskning och utveckling.

– Åtgärderna ska koppla direkt till det berörda vattenområdet, till angränsande vattendrag eller till främjande av fisket inom landet i stort, säger Ulrika Stensdotter Blomberg.

Blickar bakåt i tiden

Johan Östergren är docent i biologi och arbetar vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Han är en av tre SLU-forskare som får stöd. Hans syntesprojekt är döpt till FÅK återbesökt – en syntes om FiskevÅrd i reglerade sjöar och Kraftverksmagasin. Det har en koppling bakåt till åren 1976 – 1985 då FÅK-projektet pågick med fokus att utreda effekter av själva vattenkraftsutbyggnaden och fiskevårdsåtgärder i reglerade sjöar och magasin. Syftet var främst att förbättra möjligheterna till fiske, inte minst för ortsbefolkningen.

Vad går ditt projekt ut på?

– Fokus är fiskevårdsåtgärder. Vi ska göra en litteraturstudie och analysera data från de där åren på 70- och 80-talen. Genom att jämföra dåtidens fiskeförvaltning med dagens ekosystembaserade ska vi försöka hitta åtgärder som blev bra och sådana som kanske blev mindre bra. Tillsammans med nyare forskning vill vi kunna väva ihop allt detta till riktlinjer för lämpliga framtida åtgärder, relevant också för omprövningarna av vattenkraften.

Vem kan ha nytta av resultaten?

– Jag tror att det är en bred grupp, allt från fiskevårdsområden till länsstyrelser, HaV och vattenmyndigheterna.

Hur kom du att bli intresserad av ämnet?

– Jag är född och uppvuxen i Tärnaby i Lappland. Så det känns spännande att få forska om vattenmiljöer som har stark koppling till min egen hembygd. Många reglerade sjöar ligger i fjällvärlden.

Hitta riskvatten

De andra SLU-projekten går dels ut på att kvantifiera effekten av dammar och dammrivningar på ekosystem i rinnande vatten, dels på att identifiera vattendrag där effekter av förorenande ämnen, sjukdomsproblematik och fiskodlingar kan förväntas ha en negativ påverkan på fiskhälsan, så kallade riskvatten. Ansvariga är Peter Carlson vid SLU vatten och miljö och Tomas Brodin, som arbetar på SLU vilt, fisk och miljö.

På Naturvårdsverkets webbplats finns fakta om alla projekt som fått stöd.