Nyhetsbrev små avlopp december 2017

I månadens nyhetsbrev berättar vi hur vi bemött SD:s kritik i medierna, vi berättar om nya rapporter på gång, smartare miljöinformation och påminner om anmälan till Nationella konferensen 2018

SD har i flera dagstidningar skrivit debattinlägg om små avlopp och påstår att kommuner ställer krav på åtgärder som är miljömässigt obefogade och hänvisar till en rapport om markretention som HaV har finansierat. Vi har bemött kritiken och skrivit svar till de tidningar som det gäller. Här kan ni läsa vårt svar:

Små avlopp bidrar till övergödning och kan sprida smitta

"I ett debattinlägg om små avlopp (2017-12-11) påstår SD att kommuner ställer krav på åtgärder som är miljömässigt obefogade. SD hänvisar här till en rapport om markretention som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, finansierat. Vår uppfattning är att SD:s beskrivning av hur kommuner arbetar med små avlopp inte stämmer.

Fastighetsägare ansvarar för att sköta och kontrollera sin avloppsanläggning. Men, allvarliga brister åtgärdas sällan utan krav från kommunens miljöförvaltning. En tredjedel (cirka 240 000) av alla avloppsanläggningar med vattentoalett i Sverige saknar rening efter slamavskiljare trots lagkrav på det sedan 1969. Det innebär att avloppsvattnet nästan går helt orenat ut och kan förorena dricksvattenbrunnar, badplatser och grunda vikar. HaV tar fram vägledning till kommunerna i deras arbete med prövning och tillsyn av små avlopp. Kommunen bedömer vilken rening som är rimlig för varje anläggning. Om omgivningen är känslig och påverkas av många små avlopp ställs högre krav, om en anläggning finns på långt avstånd från brunnar, badplatser eller vattendrag ställs lägre krav.

Vid tillsynen är det framförallt bristfälliga och olagliga avloppsanläggningar som får krav på åtgärder. Rapporten som SD hänvisar till är, efter att författarna reviderat och förtydligat vissa delar i dialog med HaV, skickad på remiss till experter på bland annat myndigheter, universitet och länsstyrelsen. Sista svarsdatum är 14 januari 2018. När den granskningen är klar kan vi bedöma om rapporten kan publiceras av HaV.

För HaV är det viktigt att de rapporter som vi publicerar håller en hög vetenskaplig nivå och har väl underbyggda slutsatser. Särskilt om de ska fungera som vägledning för länsstyrelser och kommuner. Författarna till rapporten menar att avloppsanläggningar ska anläggas så att marken kan ta upp fosfor och därmed minska utsläpp till vatten. I områden där det är möjligt skulle därmed kraven på fosfor vara mindre stränga. Det håller HaV med om och vi vägleder också kommunerna så.

Däremot menar vi att det finns en vetenskaplig samsyn att små avlopp bidrar till övergödningen. Orenat avloppsvatten riskerar också att sprida smitta bland människor och djur. De modeller som används för att beräkna belastningen av fosfor från reningsverk, jordbruk och små avlopp utgår från tillgänglig kunskap och justeras mot uppmätta värden för att ta hänsyn till hur mycket fosfor som fastnar i mark och tas upp av växter på vägen till närmaste vattendrag. Beräkningarna (som tagits fram av konsortiet SMED, Svenska MiljöEmissionsData) visar att små avlopp står för en betydande del av utsläppen till hav, sjöar och vattendrag."

Retentionsrapporten är på remiss till 14 januari 2018

Rapporten "Bedömning av självrening och retention i mark vid prövning av små avlopp – smittskydd och fosfor" har skickats ut på remiss till SGU, SMHI, SCB, vattenmyndigheterna, länsstyrelsen i Uppsala län, samt ett antal universitet och forskningsinstitut. När den granskningen är klar kan vi bedöma om rapporten kan publiceras av HaV. För HaV är det viktigt att de rapporter som vi publicerar håller en hög vetenskaplig nivå och har väl underbyggda slutsatser. Särskilt om de ska fungera som vägledning för länsstyrelser och kommuner.

Nya rapporter publicerade

Förslag till system för registrering av uppgifter om små avlopp Pdf, 664.7 kB.

Projektets mål har varit att ta fram en nationell systematik för registrering av uppgifter om små avlopp som skapar förbättrade möjligheter till insamling av tillförlitliga data om små avlopp. Detta möjliggör till exempel regionala och nationella belastningsberäkningar samt en effektiv riskbaserad tillsynsplanering för små avlopp vilket på sikt bedöms kunna förenkla miljökontorens arbete med små avlopp. Projektet har utrett behov och förutsättningar och föreslår ett system för registrering och överföring av uppgifter samt ett riskklassningsverktyg för små avlopp. Informationsinhämtning, test och förankring av förslaget har skett genom workshops och enskilda möten med ett stort antal olika aktörer. Kommuner, leverantörer av ärendehanteringssystem, användarföreningar, statliga myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna och vattenmyndigheterna, samt representanter från SMED har deltagit i projektet. Projektet har inhämtat erfarenheter från Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och SKL. Projektet har även utrett förutsättningar för hur ett införande av förslaget skulle kunna komma till stånd.

Fortsättningsprojekt Gemensamhetsanläggningar för VA Pdf, 1.2 MB.

Detta projekt är en fortsättning på ett projekt om gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp (va) som genomfördes under 2015. Syftet med fortsättningsprojektet har varit att utveckla en arbetsprocess för gemensamhetsanläggningar för va, öka kunskapen om drivkrafter och kostnader, samt att samla in erfarenheter om hur kommuner hanterar gemensamhetsanläggningar i sin va-planering. Målet med arbetsprocessen är att tydligare visa vad som sker i de olika stegen vid planering och bildande av gemensamhetsanläggningar för va. I processen är fastighetsägarna i centrum. Projektet har tagit fram ett informationsmaterial om gemensamhetsanläggningar för va som kan spridas till fastighetsägare, kommuner och lantmäterimyndigheter.

Slam från små avloppsanläggningar i kretslopp Pdf, 1.1 MB.

Projektet har undersökt tillgången på lämpliga avloppsfraktioner från små avloppsanläggningar i områdena Alberga, Bälgviken och Näshulta i Eskilstuna kommun för en eventuell placering av en hygieniserande kompostenhet (ICM). De tre områden har kommunen ännu inte inventerat och det finns därför möjlighet att påverka så att en viss typ av avloppsteknik väljs för att maximera resurshushållning och återföringspotentialen. Projektet har även undersökt den ekonomiska potentialen för en lokal kretsloppsanpassad lösning samt översiktligt beräknat de miljönyttor kretsloppet medför utifrån ett lokalt perspektiv.

Projektet har visat att det finns tillgång till avloppsfraktioner i de undersökta områdena för att tillgodose råvarubehovet i en ICM-process vid en placering i respektive område. Den ekonomiska analysen visade att av råvaruintäkten, processkostnaden och värdet av färdig produkt har processkostnaden för kompostmaskinen störst ekonomisk betydelse. Slutprodukten har ett relativt lågt näringsvärde per m3 råvara på grund av den höga vattenhalten. Ur ett ekonomiskt perspektiv lämpar sig därför processen bättre för att ta fram en kompostjord för försäljning till exempelvis privatpersoner än för spridning som gödningsmedel på åkermark, där betalningsviljan är lägre.

Miljöanalysen visade att produktionen av mineralgödsel kan minska ifall kompostjorden används som gödselmedel, vilket får ICM-processen att framstå som ett bra alternativ om råvaran kan ersätta handelsgödsel. Eftersom produktion av kvävegödselmedel kräver relativt mycket energi och har stor klimatpåverkan, medför detta att lösningar med slutna tankar är ett bättre alternativ eftersom en större mängd kväve kan återföras från den uppsamlade fraktionen.

Uppföljande kontroll av nya små avloppsanläggningar

Redovisning av två LOVA-projekt som Miljö & hälsoskydd i Kungsbacka kommun har genomfört ”Metodutveckling för uppföljande besök av nya enskilda avloppsanläggningar” och ”Bra små avlopp med koll på grundvattnet.”

Smartare miljöinformation – projekt om små avlopp

Smartare miljöinformation är ett regeringsuppdrag med syfte att det ska bli enklare att använda och förstå informationen som finns hos myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Regeringsuppdraget innebär att miljöinformation ska digitaliseras och tillgängliggöras. Syftet är att användningen av miljöinformation ska öka, och därmed bidra till att möta klimatutmaningar och nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Inom uppdraget finns tre olika program:

• Vatten & Hav
• Miljöskydd och
• Natur.

HaV ansvarar för programmet Vatten & Hav som behandlar miljöinformation som rör vattenförekomster och hav. Inom programmet kommer vi att se över möjligheten att införa en nationell systematik avseende små avlopp. Denna består i att etablera en enhetligt digital hantering hos kommunerna och att nationellt samla vissa uppgifter.

Konferenser och seminarier

Om du inte redan gjort det så passa på att anmäla dig till Nationella konferensen Avlopp och Miljö - NAM18. Seminarier och samtal och möten inom och mellan yrkesdiscipliner utvecklar kompetens, kunskap och nätverk. Programmet ger dig kunskap om det mesta om rening av läkemedel och andra mikroföroreningar och vi spanar också mot en nära framtid i andra frågor. Spännande studiebesök väntar. HaV är med och arrangerar.

God Jul!