Nyheter om lokalt åtgärdsarbete • 9 november 2021
Fungerande livsmiljöer stärker vattnens motståndskraft mot övergödning
Att återställa skadade livsmiljöer är en viktig åtgärd för att minska övergödning i våra vatten, det menar Per Ask som sedan i mars är åtgärdssamordnare för Tavelåns avrinningsområde i Västerbottens län.
Per Ask, åtgärdssamordnare för Tavelåns avrinningsområde.
Tavelåns avrinningsområde ligger vid kusten, är cirka 410 kvadratkilometer och den huvudsaklig markanvändning är skogsmark och en del odlingsmark. Målet med LEVA-arbetet är att öka förståelsen för den lokala övergödningsproblematiken, identifiera åtgärdsbehovet och få ett ökat engagemang.
- Som för många andra har Covid-pandemin satt käppar i hjulen för möten och träffar med skogs- och lantbrukare i området. Under tiden har vi istället arbetat med att sammanställa kunskapsunderlag, bland annat genom en enkät till jordbrukare med frågor om hur deras jordbruk ser ut. Inom projektet och i samarbete med parallella projekt på Länsstyrelsen har vi också gjort källfördelningsanalys och räknat på schablonförluster i olika jordtyper och kartlagt var de mest aktiva åkermarkerna finns. De här uppgifterna kommer vi att ha användning för längre fram i projektet när det är dags att ta fram åtgärdsplanering på objektsnivå, förklarar Per.
Hydromorfologi på agendan
För att motverka övergödning av sjöar och vattendrag måste vi i första hand att minska utsläpp av näringsämnen från avloppsanläggningar, jordbruk och avvattning av urbana ytor. Men Per betonar också den hydromorfologiska påverkan och menar att åtgärda detta är ett en del i lösningen på övergödningsproblematiken.
- Det är viktigt att vi stärker och återställer skadade livsmiljöer i våra vatten så att de kan stå emot övergödning och klimatförändringar. Starka bestånd klarar övergödningen bättre. Därför behöver vi jobba med att återställa utdikade våtmarksområden och skadade vattendrag, detta bidrar både till att stärka motståndskraften i våra vatten och minska övergödningen, säger Per.
Förändring av strandzon och rätning av en sträcka av Fällforsån, bilden visar förändringen från naturförhållanden för cirka 300 år sedan till idag.
I Tavelån och i många andra mindre vattendrag i jordbrukslandskap har det under de senaste 200 åren skett en omfattande dikning av omgivande marker och rätning av vattendragen.
- Den här omfattande förändringen av våra vattendrag har lett till att många viktiga livsmiljöer har försvunnit. Det har också medfört att vattnet rinner snabbare genom landskapet vilket ökar transporten av näringsämnen och sediment som bidrar till igenväxning av sjöar och grunda kustområden. Den snabbare avvattningen av landskapet bidrar också till en ökad risk för översvämningar, förklarar Per.
Ett sätt att komma till rätta med detta är att återställa vattendragens naturliga flödesförlopp där en viktig del för vattendrag som Tavelån är tillgång till intakta strandzoner och fungerande svämplan, alltså den plana ytan närmast vattendragen som översvämmas vid högvatten.
- Svämplanet fångar sediment och näringsämnen och håller också kvar vatten i landskapet vilket bidrar till jämnare vattenföring. Svämplanet och stranzonen är också mycket artrika miljöer som är hem för många sällsynta djur och växter både på land och i vatten.
Kartläggning
Inom projektet arbetar man just nu med en kartläggning av utdikade våtmarker och rensade och rätade sträckor av vattendrag längs hela Tavelån och alla dess biflöden. Arbetet kommer att ge en karta över potentiella områden för återställning av våtmarker och svämplan och kommer att vara ett kraftfullt verktyg för framtida planering av åtgärder.
- Min roll som åtgärdssamordnare blir sedan att förklara för lantbrukarna vad vi tillsammans kan göra, jag har full förståelse för att de har fullt upp. Samtidigt ser vi alla tecken som höga flöden och ökade översvämningar. En bro spolades bort och flera vittnar om problem med vattensjuk mark och vatten i fastigheter. Det ger en vilja till engagemang, berättar Per.
Vad händer nu?
Äntligen är det dags att träffas igen och i oktober höll Per bland annat ett möte med hästgårdar.
- Under tiden vi inte kunnat träffas i större grupper har jag pratat mer med en och en, både fiskevårdare och lantbrukare och jobbat med att sprida information i andra nätverk. Jag har fått förlita mig lite på djungeltrumman, säger Per.
Parallellt med planeringen av större träffar håller Per på att ta fram informationsfilmer.
- Vi jobbar med två filmer, en för hästgårdar och en som visar hur landskapet såg ut tidigare. Vi tar också upp den hydromorfologiska påverkan i filmerna. Vi gör även informationsblad med QR-kod till filmerna för att så många som möjligt ska se dem.
Per hoppas att genom dessa initiativ hitta fler objekt att jobba med. I dagsläget arbetar vi med att få till åtgärder i ett par olika objekt, bland annat ett större område med svämplans- och våtmarksrestaurering.
Fler nyheter
-
Nyheter om lokalt åtgärdsarbete • 2024-01-15
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har inte förutsättningar att fortsätta samordna LEVA:s nationella stödfunktion för lokala åtgärdssamordnare efter 2023. HaV anser att lokal åtgärdssamordning har betydelse för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö, och det är viktigt att möjligheten att finansiera lokal åtgärdssamordning fortsätter. Länsstyrelserna har ett fortsatt viktigt ansvar att stödja lokala aktörer som genomför åtgärder.
-
.JPG)
Nyheter om lokalt åtgärdsarbete • 2023-11-20
Jordbruksverket ger digital information om hur Greppa näringen arbetar och hur du som åtgärdssamordnare eller annan vattensamordnare kan samarbeta med Greppa i ditt arbete. Genom en samverkan kan vi bättre stötta åtgärdsarbetet och samordna aktiviteter!
-
Nyheter om lokalt åtgärdsarbete • 2023-10-09
Några nya tips om möten och utbildningar framöver.
