Arkiv - Aktuellt 20 maj 2021

Biologisk havsmodell kan öka skyddet av Arktis

Arktis behöver mer skydd: Sverige bidrar med ny forskning för att underlätta det komplexa arbetet med att etablera marint områdesskydd.
– De marina ekosystemen i Arktis är unika. Marint områdesskydd är ett verktyg för att minska den stress ekosystemen tvingas hantera på grund av de många förändringar som sker i Arktis till följd av klimatförändringen, säger Jessica Nilsson, utredare vid HaV.

Arktiska rådet driver många samarbeten inom olika forskningsområden, där Sverige deltar aktivt. Ett projekt, som presenteras på Arktiska rådets ministermöte 20-21 maj i Reykjavík, är en biologisk havsmodell som hjälper oss att förstå var man bäst inrättar marint områdesskydd för att uppnå optimalt skydd.

Visar hur marina områden är kopplade

Modellen har HaV och forskare vid Göteborgs Universitet tagit fram för att underlätta arbetet med att etablera marint områdesskydd.

–Vi kombinerade modeller av havscirkulationen i Arktis med biologiska data för hur länge och på vilka djup larver av marina arter – till exempel fisk, krabbor och musslor – driver med havsströmmarna. I modellen representeras larverna av miljoner virtuella partiklar som när de sprids visar hur olika områden i Arktis är biologiskt kopplade, förklarar Göran Broström vid Göteborgs universitet.

Under kraftig förändring

–Den arktiska miljön är komplex och under kraftig förändring i ett varmare klimat. Modeller som den vi använt här för att förstå larvers rörelse i Arktis kan hjälpa oss att förstå villkoren för arters överlevnad, spridning av främmande arter och utformning av skyddade områden, säger Per Jonsson vid Göteborgs Universitet.

–Detta är en viktig pusselbit vid etableringen av områdesskydd – så att man verkligen kommer skydda det man vill skydda. Vi tror på att kunskap och forskning ska synliggöras och vara tillgänglig för alla om vi ska ha en chans att skydda miljön, säger Jessica Nilsson.

Istäcket minskar

De senaste 50 åren har temperaturen i Arktis ökat dubbelt så mycket som i resten av världen. Miljön i Arktis är unik med känsliga ekosystem som förutom denna uppvärmning även utsätts för havsförsurning, skräp, utsläpp av farliga ämnen med mera. Mindre is möjliggör också större ekonomiska intressen för fiske, turism, sjöfart samt olje- och gasutvinning. Dessa många förändringar innebär stora utmaningar för de känsliga ekosystemen i Arktis marina miljö.

– Därför är det extra viktigt att vi samarbetar med så många parter som möjligt för att förstå dessa förändringar och hitta verktyg för att minska dessa miljömässiga utmaningar i Arktis, säger Jessica Nilsson, utredare på HaV samt blivande ordförande för det marina arbetet i Arktiska rådet.

Bakgrundsinfo marint områdesskydd

Marint områdesskydd är ett förvaltningsverktyg inom ekosystembaserad förvaltning – ett holistiskt perspektiv där vi förvaltar miljön som helhet såväl som de ekonomiska och sociala aktiviteter som sker inom ett ekosystem. Inom marint områdesskydd är konnektivitet en central aspekt för att förstå hur larver förflyttar sig med strömmar, var uppväxt- och lekområden finns och var arter befinner sig under olika livsstadier När vi förstår detta, så bra vi kan, har vi också möjlighet att inrätta marina skyddade områden som skyddar det vi vill skydda. Detta komplexa arbete kräver mycket data och information som ofta inte finns tillgängligt. Därför blir modellering ett hjälpmedel för att förstå de många och komplexa processerna i havsmiljön. En viktig del i detta är att använda oceanografiska modeller som kan beräkna vattentransport med strömmar tillsammans med biologisk data. Utifrån dessa kan man sedan beräkna sannolikheten för hur långt olika typer av larver transporteras (fisk, krabbor, kräftdjur, musslor med mera).

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2024-10-30

    HaV har tagit fram förslag på ändringar av föreskrifterna om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. – Nu efterlyser vi synpunkter på förslaget, säger Karin Pettersson, utredare på HaV:s havsmiljöenhet.

  2. Aktuellt 2024-10-29

    Nu har den första åtgärden inom jätteprojektet Improve Aquatic LIFE genomförts. 250 meter av Pjältån i Östergötland är återskapad genom att en betongkulvert har tagits bort. – Öring och flodnejonöga är två arter som nu får en bättre livsmiljö, säger Mathias Ibbe, projektkoordinator vid Länsstyrelsen Östergötland.

  3. Aktuellt 2024-10-28

    1957 sjönk tyska lastfartyget Harburg, bara några hundra meter utanför Lidingö i Stockholm. Vraket kan ha stora mängder olja kvar i tankarna. Just nu pågår bärgningsarbetet.

Publicerad: 2021-05-20
Sidansvarig: Webbredaktion