Aktuellt • 13 februari 2025
Så mår Sveriges fisk- och skaldjursbestånd
Fiskbarometern är en årlig rapport framtagen av SLU Aqua på uppdrag av HaV. Barometern presenterar tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2024 klara.
Gäddan (Esox lucius) förekommer allmänt i sjöar över hela landet med undantag för högt belägna fjällvatten. I Östersjön, inklusive Bottniska viken, finns gäddan i främst skärgårdsmiljöer. Foto: Natalie Greppi.
Inga stora förändringar i beståndens status syns jämfört med förra året. Generellt är statusen för de arter som förvaltas på nationell nivå mest oroande i Egentliga Östersjön.
– Där bedömer vi att bestånden av abborre, gädda och gös inte är inom biologiskt säkra gränser, säger Stefan Larsson, vetenskaplig redaktör för Fiskbarometern och senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Kräver åtgärder
När forskarna bedömer att ett bestånd inte är inom biologiskt säkra gränser betyder det att dödlighet, biomassa eller storleks- och åldersstruktur har en icke önskvärd status.
– Detta innebär i sin tur att situationen för beståndet inte är hållbar och att det behövs åtgärder, säger Fredrik Ljunghager, utredare vid HaV.
I de stora sjöarna ser läget generellt bättre ut. De bestånd av abborre, gädda och gös som bedömts är inom säkra gränser. Detta gäller även rödingen i Vättern. Foto: Monica Forsell/HaV
Tufft läge för kustfisken – men ljusare i de stora sjöarna
Även för siken längs kusten är situationen fortsatt otillfredsställande. Av fyra bedömda bestånd i Östersjön är det endast i Bottenviken som sikens status är inom biologiskt säker gräns.
I de stora sjöarna ser läget generellt bättre ut. De bestånd av abborre, gädda och gös som bedömts är inom säkra gränser. Detta gäller även rödingen i Vättern.
– Från att ha legat på rekordlåga nivå i början av 2000-talet har rödingbeståndet, tack vare åtgärder, återhämtat sig och vi ser en positiv utveckling både i storleks- och åldersstruktur, säger Göran Sundblad, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Brist på data en utmaning
För vissa arter och bestånd saknas data för att kunna göra bedömningar. Ett sådant exempel är laken, som tidigare enbart bedömts i de stora sjöarna. I år inkluderas även beståndet av lake i Östersjön i Fiskbarometern, trots stor brist på data. Databrist råder också, mer eller mindre, för till exempel öring.
– Om vi inte har tillräckligt med data för en bedömning av vissa arter eller bestånd är det ändå viktigt att detta uppmärksammas i Fiskbarometern. Detta för att kunna förbättra datainsamlingen, bedömningarna och förvaltningen, säger Stefan Larsson.
Besök fiskbarometern.se för bedömningar, analyser och texter för 48 arter och drygt 110 bestånd
Vad är Fiskbarometern?
Fiskbarometern är en årlig rapport framtagen av institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Den beskriver tillstånd och trender för fler än 100 bestånd av fisk och skaldjur i havet, längs kusten och i de fyra stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
Rapporten fungerar som ett viktigt kunskapsunderlag för myndigheter och beslutsfattare inom fiskeriförvaltningen.
För varje bestånd presenteras biologiska bedömningar baserade på indikatorer som fiskeridödlighet, biomassa/abundans samt storleks- och åldersstruktur.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-08-27
Havs- och vattenmyndigheten säger nej till förslaget samla all förvaltning av vilt i en ny myndighet.
-
Aktuellt • 2025-08-22
Naturvårdsverket föreslår att området kring Gotlands största sjö, Bästeträsk, blir Sveriges 32:a nationalpark. Det unika landskapet i och runt Bästeträsk rymmer landmiljöer, sjöar, våtmarker och havsmiljöer och har en rik biologisk mångfald.
-
Aktuellt • 2025-08-21
Sveriges hav, sjöar och vattendrag är överlag mycket påverkade av mänskliga aktiviteter och därför har många arter och livsmiljötyper inte gynnsam bevarandestatus – det vill säga deras tillstånd är inte gott. Det visar Sveriges rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet, som nu lämnas in till EU.
