Aktuellt 28 november 2024

Lysmanet rapporterad för första gången i Sverige

I november 2024 rapporterades för första gången en lysmanet, Pelagia noctiluca, i svenska vatten. Rapporten kom via Havs och Vattenmyndighetens inrapporteringsfunktion rappen.nu

I november 2024 rapporterades för första gången en lysmanet, Pelagia noctiluca, i svenska vatten.

Lysmaneten har fått sitt svenska, och vetenskapliga namn ”noctiluca”, på grund av sin förmåga att producera ljus, så kallad bioluminiscens. Foto: Knut Kringstad

Det var dykaren Knut Kringstad som fotograferade maneten under ett dyk utanför Jordfall i Gullmarsfjorden. Maneten har starkt nässelgift och den kan bränna människor ganska kraftigt. När den uppträder i stora mängder, så kallade blomningar, i till exempel Medelhavet kan de skapa stora problem för badare och fiskare.

– Det är ett intressant fynd av en spännande ny art i svenska hav. Än så länge rör det sig bara om ett enstaka fynd och det finns ingen anledning för badare att oroa sig, säger Björn Källström vid Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium, som verifierade rapporten i Rappen.

Lysmaneten är ingen invasiv främmande art eftersom den troligen har förts hit av vattenströmmar och inte med hjälp av oss människor.

Lysmaneten är en relativt liten manet och manetens ”klocka” blir upp till 12 cm i diameter.

Maneten har starkt nässelgift och de kan bränna människor ganska kraftigt. Foto: Knut Kringstad

Producerar ljus

Lysmaneten är en relativt liten manet och manetens ”klocka” blir upp till 12 cm i diameter. Den lever i tropiska och tempererade hav och förekommer bland annat i Nordöstra Atlanten, Medelhavet, Indiska oceanen och Stilla havet. Manetens färg kan variera men är ofta rödaktig, rosa eller violett och den är täckt med småprickar. Lysmaneten har fått sitt svenska, och vetenskapliga namn ”noctiluca”, på grund av sin förmåga att producera ljus, så kallad bioluminiscens.

Viktig hjälp

rappen.nu är Havs och Vattnmyndighetens inrapporteringsverktyg för vattenlevande invasiva främmande arter och arter som är intressanta ur andra synvinklar. Efter att en rapport i Rappen har expertgranskats och verifierats hamnar den i Artportalen (www.artportalen.se) där myndigheter, forskare och allmänheten kan hitta information om arters förekomster och utbredning i Sverige.

– Allmänhetens rapporter av fynd av arter i Rappen och Artportalen, så kallad medborgarforskning, är en jätteviktig hjälp för myndigheter och forskningen för att kunna övervaka invasiva främmande arter och den biologiska mångfalden, säger Anna Hasslow, utredare på Havs och Vattenmyndigheten.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2025-10-30

    EU:s fiskeministrar har beslutat nästa års fiskemöjligheter för Östersjön. Arterna som omfattas är torsk, sill/strömming, skarpsill, lax och rödspätta. Överenskommelsen beslutades genom kvalificerad majoritet. Sverige stod inte bakom överenskommelsen.

  2. Aktuellt 2025-10-27

    Kustmiljöerna är viktiga för att vi ska kunna bada, fiska och bibehålla en levande kust och skärgård. Den svenska kusten, med en av världens största skärgårdar, är en viktig anledning varför människor runt om i världen vill besöka Sverige. Trots detta innebär det stora antalet nya hamnar, pirar och muddringar exempel på hur vi allt snabbare takt påverkar våra värdefulla kustmiljöer negativt. Nu presenterar Havs- och vattenmyndigheten, HaV en ny kartläggning som ger en bild av hur omfattande den fysisk påverkan har blivit.

  3. Aktuellt 2025-10-20

    Under hösten fortsätter dialoger för att ta fram förslag till plan för svensk naturrestaurering. Havs- och vattenmyndigheten har bjudit in aktörer att tycka till om, förbättra och utveckla de åtgärder som skulle kunna ingå i Sveriges första nationella naturrestaureringsplan. Även allmänheten välkomnas att lämna synpunkter via en webbenkät.

  • Anna Hasslow
  • Utredare
  • Miljöövervakningsenheten
  • Tel: 010-6986263
  • Vill du skicka e-post? Öppna ditt e-postprogram, skriv personens fornamn.efternamn (med punkt mellan namnen) och lägg till adressen @havochvatten.se
Publicerad: 2024-11-28
Sidansvarig: Webbredaktion