Aktuellt 26 mars 2024

Protect Baltic ska värna Östersjön

I augusti 2023 drog Protect Baltic igång. Här berättar Jenny Hertzman, utredare på HaV:s enhet för internationell utveckling, mer om projektet.

Mörkt blått vatten som sträcker sig mot horisonten. Vattnet omges av vass och skog. Himlen är klart blå med små gråa moln till höger.

Tjust skärgård är cirka 5 000 öar, kobbar och skär som sträcker sig från Stora Askö i norr till Västra Eknö i söder. Foto: Monica Forsell/HaV

Vad är Protect Baltic?

– Det är ett projekt som fokuserar på skydd och restaurering av marina ekosystem i Östersjön. Det koordineras av Helcom, finansieras helt av EU och drivs av 17 olika partners från länderna runt Östersjön. Projektet ska pågå fram till 2028.

– Protect Baltic ger en bas för medlemsländerna att optimera sitt marina skydd, styrning och en adaptiv förvaltning, som anpassar sig till framtida förhållanden. Målet är att skydda biologisk mångfald och de ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster som Östersjön levererar. De regionalt överenskomna åtgärderna ska sedan genomföras i varje land.

Jenny Hertzman, utredare på HaV

Jenny Hertzman, utredare på HaV

Vad jobbar du med inom projektet?

– Adaptiv förvaltning och ekosystemtjänster. Det är där som jag och mina kollegor på enheten för biologisk mångfald har starkast kompetens att bidra, påverka och utveckla Protect Baltic. Fokus ligger på strategiska beslut, harmonisering av synsätt och terminologi, det vill säga att bygga strukturen som projektet vilar på.

Varför är det viktigt att Sverige och HaV deltar i projektet?

– Sverige har Östersjöns längsta kust och därmed både ansvar och intresse i att Östersjön mår bra. Att ekosystemen är i balans och kan leverera fisk och andra värden för människor är viktigt för det svenska samhället ur socioekonomiska perspektiv utöver de ekologiska värdena som utgör basen.

– Nationellt är det HaVs ansvar att den marina miljön skyddas och nyttjas hållbart. Vår sakkunskap är värdefull för Protect Baltic. Olika partners bidrar med olika expertkunskaper vilket optimerar resultaten.

Vilket är Östersjöns största miljöproblem?

– Några uppenbara miljöproblem är miljögifter, övergödning, överfiske och marint skräp. De marina ekosystemen är utsatta för hög stress. Många arter befinner sig på gränsen till utrotning. Skydd och restaurering av marina värden är verktyg för att stärka Östersjöns resiliens – motståndskraft mot förändringar och möjlighet till återhämtning. Protect Baltic är en del av lösningen, men inte den enda. Det krävs en integrerad marin förvaltning av Östersjön – där olika verktyg samspelar.

Tror du vi gemensamt kan förbättra miljösituationen i Östersjön?

– Jag tror inte att vi har något val. Samverkan mellan länderna kring Östersjön är en förutsättning för att lösa vårt havs komplexa miljöutmaningar och utveckla framtiden. Vi har inte råd att stå utanför. Östersjöns miljöproblem delas av länderna runt Östersjön. Havets framtida miljö vilar i våra händer, tillsammans.

Övergödningen, som skapar algblomning och syrefria döda bottnar, är ett av Östersjöns största miljöproblem. Foto: Monica Forsell/HaV

Övergödningen, som skapar algblomning och syrefria döda bottnar, är ett av Östersjöns största miljöproblem. Foto: Monica Forsell/HaV

Fakta om Helcom

Helcom, Helsingforskonventionen, är en regional miljökonvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. Konventionen gäller för hela avrinningsområdet. Parter är Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige, Tyskland, Ryska Federationen och EU.
Läs mer om Protect Baltic

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2024-04-12

    Naturvårdsverket har fattat beslut om licensjakt på 750 gråsälar 2024 och början av 2025 i Östersjön. Det är en halvering från förra året när det tillåtna antalet var 1 500.

  2. Aktuellt 2024-04-11

    Regeringen flyttar fram pausen av omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd till 1 juni för vissa aktörer.

  3. Aktuellt 2024-04-10

    Runt 10 procent av Sveriges Natura 2000-områden påverkas av vattenkraft. Nu stöttar HaV länsstyrelserna med 5 miljoner kronor så att de kan uppdatera de så kallade bevarandeplanerna.

Publicerad: 2024-03-26
Sidansvarig: Webbredaktion