HaV redovisar försök med kameror ombord på fiskefartyg

REM, Remote Electronic Monitoring, är den teknik med kameror och sensorer som HaV nu genomfört försök med ombord på två fiskefartyg. Syftet var att undersöka hur en framtida fiskerikontroll med REM kan fungera för att säkerställa att fisket följer den EU-stadgade landningsskyldigheten, som innebär att all fisk som fångas och har en kvot inom EU ska tas ombord och iland. Detta för att minimera utkast och oönskade fångster. Försöket har visat att informationen som samlas in med hjälp av REM-system gör det möjligt att verifiera loggboksuppgifter, inklusive tid och plats för fiskeaktiviteterna.

Lågt deltagande i försöket

Två fartyg deltog i försöket. HaV hade hoppats på ett större intresse och fler deltagare.

- Att vara med i försöket var frivilligt. Men eftersom det finns ett motstånd mot kameror på fiskefartyg från aktörer inom fiskenäringen när det gäller kontroll av landnings-skyldigheten, blev antal fartyg som var med mycket lägre än vi önskat, säger Anna Söderblom, projektledare.

Trots det låga deltagandet har HaV haft stor nytta av försöket och är nu bättre rustade inför de nya EU-bestämmelserna som säger att vissa fångstfartyg ska utrustas med REM-system.

Installation och placering av kameror

Arbetet med försöket har varit lärorikt på många sätt. Bland annat har HaV fått insikter i vilka utmaningar man kan stöta på vid installation av utrustning och var på fartygen man bör placera kamerorna. Teknikleverantören installerade utrustningen på de två fartygen tillsammans med personal från de lokala skeppsvarven. De installerade tre respektive fyra kameror, och en respektive två sensorer ombord på fartygen som fiskar med trål. Kamerorna placerades för att följa fisken från trål till tank.

- Varje fartyg är unikt och man måste anpassa till exempel kabeldragning till varje fartyg. Vi har också fått koll på placering och vinkel på kameror, både vibrationer och vattendroppar kan påverka filmkvaliteten, säger Anna Söderblom.

Vad vi ser på filmerna

Vitsen med kameror ombord är att kontrollera att befälhavarna på fartygen registrerar de arter och mängder som de fångat, att upptäcka eventuell bifångst och att man behåller det man har fångat ombord.

- Försöket har visat att det går att se vissa bifångster redan i det snabba flödet med fisk när fångsten pumpas ner i förvaringstankarna. Däremot är det svårt att särskilja arter som är väldigt lika varandra, exempelvis sill/strömming och skarpsill, förklarar Anna Söderblom. På fartyg som bedriver andra typer av fiske och hanterar fångsten på ett annat sätt kommer det troligen att vara ännu lättare att se vilka arter som tas ombord på fartyget.

Med en kamera placerad över relingen är det också möjligt se om viss fångst eventuellt avsiktligt släpps ut från fiskeredskapen innan resten av fångsten tas ombord.

Integritetsfrågan

För besättningen ombord på fartygen har integritetsfrågan varit viktigt. För att i största möjliga utsträckning enbart filma de områden som är relevanta för försöket har HaV prövat olika typer av maskningsfunktioner.

- Vi har testat både dynamisk maskning som enbart maskar bort ansikten eller personer och statisk maskning som är svarta fält som maskar bort allt som annars rör sig i de fälten. Fördelarna med dynamisk maskning är att fångsthanteringen syns i större utsträckning. Den statiska maskningen döljer hela områden vilket kan göra det svårt att få en helhetsbild av fångsten och dess hantering.

Parallellt med med HaV:s försök har EU uppdaterat det gemensamma regelverket med fiskerikontrollbestämmelser. EU-kommissionen kommer nu tillsammans med medlemsstaterna att utveckla detaljerade gemensamma bestämmelser bland annat om kamerabevakning på fartyg. Erfarenheterna från försöket innebär att HaV kommer kunna delta aktivt i det arbetet.

Här hittar du hela slutrapporten

Läs mer om EU:s uppdaterade kontrollförordning