Brister i svenska systemet för vägning och rapportering av fångad fisk

EU-kommissionen utvärderar hur länderna runt Östersjön hanterar vägning och rapportering av fångster av fisk och skaldjur. Utvärderingen fokuserar på så kallade osorterade landningar av arter som sill och skarpsill. Merparten av dessa fångster används till fiskmjöl där artsammansättningen inte spelar någon roll för den som köper fisken.
Det handlar oftast om långa fiskeresor med stora fångster. Fisken är i dåligt skick när fångsten landas och det finns ingen möjlighet att väga varje art för sig. Istället behöver man använda stickprov för att bedöma sammansättningen av olika arter.

Särskild insats i länderna kring Östersjön
På grund av karaktären på den här typen av fångster, finns stora utmaningar att skapa ett system där vägning och avräkning mot fiskekvoten görs korrekt. Det är utmaningar som Sverige delar med de flesta länder kring Östersjön. Det är därför som EU-kommissionen nu gör en särskild insats där samtliga länders system ska utvärderas. Först ut är Sverige och Polen. I nästa steg utvärderas Finland och Tyskland och därefter de baltiska staterna.

Svenska systemet godkänt men sårbart
- Sverige har ett system som bygger på att den som köper fisken ska ta proverna. Uppgifterna från köparens vägning och stickprover ligger sedan till grund för avräkning av fiskekvoten. Det svenska systemet är godkänt av EU sedan tidigare, men i den utvärdering som EU-kommissionen nu har gjort konstateras att systemet är sårbart. Bristerna innebär i förlängningen en risk för att kvotavräkningen blir fel och att det blir fel underlag för vetenskapliga uppskattningar av bestånden. Framförallt för att provtagning inte görs i den utsträckning som det är tänkt och för att vi saknar kontrollrutiner för att identifiera överträdelserna, förklarar Niclas Törnell.

Kända brister
HaV har i olika sammanhang uppmärksammat dessa brister. Bland annat föreslog myndigheten åtgärder i samband med rapporteringen av regeringsuppdraget ”Effektivare fiskerikontroll”.
- Vi har inte agerat tillräckligt kraftfullt för att adressera bristerna, konstaterar Niclas Törnell. Framförallt handlar det om att vi prioriterat andra delar av den komplexa fiskerikontrollen. Även om Sverige har en betydande tilldelning av kvot av sill och skarpsill i Östersjön, så görs en begränsad del av landningarna i svenska hamnar. Cirka 11% för sill och 5% för skarpsill. Även om en liten del landas i Sverige, så är det här ett allvarligt problem som vi har stort fokus på att åtgärda, säger Niclas Törnell.

Kraftfullare åtgärder krävs
HaV driver sedan ett år tillbaka ett omfattande arbete med berörda aktörer förstärka systemet. Det handlar om att uppdatera regler och de planer för kontroll- och provtagning som ligger till grund för olika vägnings- och provtagningsmetoder. Kontrollmetoderna ses över och myndigheten utvecklar vägledningen så att det blir enklare att följa reglerna. I utvecklingsarbetet har HaV dialog med EU-kommissionen och samråder med företrädare för det pelagiska fisket och för de företag som tar emot fångsterna. HaV har också möten med dem som köper fångsten, så kallade förstahandsmottagare, för att förtydliga vilka regler som gäller.
- Under senare tid har vi styrt om resurser och fokus till den här typen av landningar, säger Niclas Törnell. Hittills under 2023 har vi kontrollerat 15 procent av de pelagiska fångstvolymerna från Östersjön, vilket är betydligt mer än under ett normalt år.