Förslag på nationell förteckning över invasiva främmande arter

Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för vattenlevande invasiva främmande arter (IAS) har, tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram en hemställan till Regeringen om en nationell förteckning över invasiva främmande arter.

Urval av arter

Grunden till urvalet av arterna till den nationella förteckningen är SLU Artdatabankens riskklassificering. Av över tusen riskklassade främmande arter har 257 arter bedömts ha ”hög” eller ”mycket hög” risk för invasivitet.
- Därefter har vi lyssnat på experters utlåtanden, gjort en ekosystemtjänstanalys och en samhällsekonomisk analys samt hämtat in synpunkter från berörda myndigheter och olika organisationer. Under arbetes gång har vi av olika anledningar uteslutit sådana arter som inte längre sprids av människan eller där det i dagsläget saknas rimliga bekämpningsåtgärder. Även arter som redan regleras i annan lagstiftning, till exempel utsättningsföreskrifter för fisk, har sorterats bort, säger Lina Tommasson, samordnare för invasiva främmande arter på HaV.

Myndigheterna föreslår 41 arter

Totalt föreslår Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket 41 arter till den nationella förteckningen.
- Av dessa är 28 arter vattenlevande fördelade på 16 arter samt alla 12 arter i släktet väderfiskar som ibland förekommer i akvariehandeln. Vi valde hela släktet då dessa arter är svåra att skilja från varandra, förklarar Lina Tomasson.

Hela listan över vattenlevande arter finns här.

Så ska arterna regleras

Förslaget innebär att de arter som hamnar på den nationella förteckningen som huvudregel ska regleras på samma sätt arter på EU-förteckningen. Det innebär att arter inte får:

1. föras in i landet,
2. hållas, inte heller i sluten förvaring,
3. födas upp, inte heller i sluten förvaring,
4. transporteras,
5. förmedlas, säljas, eller på annat sätt överlåtas,
6. utbytas,
7. användas,
8. tillåtas reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring, eller
   släppas ut i miljön.

Utrotning eller hantering

Av de 28 föreslagna arterna är det tre som redan har så stor spridning att de inte går att utrota helt.
- Det gäller de vattenlevande arterna svartmunnad smörbult, sjögull och vattenpest och där behöver vi istället ta fram hanteringsprogram, säger Lina Tomasson.
De övriga arterna är ännu inte lika spridda och där föreslår HaV i stället utrotningsåtgärder. För en av dessa arter, amerikansk hummer, föreslår vi dock viss särreglering på grund av artens kommersiella användning.

Vem gör vad?

I förslaget så ansvarar Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket för föreskrifter, hanteringsprogram och tillsynsvägledning för sina respektive ansvarsarter. Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn, beslut och åtgärder på allmän mark. Fastighetsägaren är generellt ansvarig för åtgärder på den egna fastigheten.

Bekämpning

Under tiden arbetet med förslaget till nationell förteckning pågått har HaV arbetat med, och finansierat, bekämpning av flera olika invasiva främmande arter av nationellt intresse.
- 2014 utrotade HaV och Länsstyrelsen ett bestånd av svart dvärgmal i Örebro, en art som hamnade på EU-förteckningen först 2022. Och nu i år finansierade vi utrotningen av vandrarmussla i Saxtorpssjöarna i Skåne, säger Lina Tomasson.
Flera av de arter som HaV nu föreslår för en nationell förteckning, till exempel sjögull och svartmunnad smörbult arbetas det med redan idag med medel från Havs- och vattenmyndigheten.
- Men förteckningen kommer att innebära obligatoriska bekämpningsåtgärder och att insatser mot dessa arter kan komma att intensifieras om förslaget blir verklighet. För andra arter, till exempel stillahavsostron pågår forskning som framöver skulle kunna ge underlag för en listning på den nationella förteckningen.

Mer information på naturvardsverket.se