Aktuellt • 24 februari 2023
Hallå där Linus Hammar!
Den 27-28 februari väntas en rad gäster från sju afrikanska länder till HaV. Du arbetar på HaV som processledare vid enheten för internationell utveckling – och är engagerad i besöket.
Linus Hammar, biolog, doktor i miljösystemanalys och engagerad i internationellt utvecklingsarbete på HaV. Foto: Natalie Greppi.
Vad ska besökarna utbildas i?
– Besökarna kommer från länderna i västra Indiska Oceanen – från Somalia till Mocambique och Mauritius. De ska arbeta inom vårt internationella utbildningsprogram, ITP, för ekosystembaserad havsplanering. De damer och herrar som kommer hit ska svetsas samman med de svenska programansvariga från HaV, SGU och WMU, sedan ska de vara programmets språkrör i sina respektive hemländer där vi utbildar fem personer per år. Vi kallar dem National Facilitators. Därtill kommer Nairobikonventionen med en representant, denna UNEP-konvention är syskon till Helcom.
– Även Arthur Tuda, direktör för regionens vetenskapliga organisation WIOMSA, kommer hit. Efter två dagar på HaV så fortsätter mötet på Kristineberg Center där besökarna får en liten känsla för svensk forskning och kalla våta fötter.
Vad handlar ITP-programmet om?
– Det handlar om havsplanering och ocean governance i stort. Det riktar sig till tjänstemän på de departement och myndigheter som har ansvar för eller är involverade i havsplanering. I många länder, inte minst i Östafrika, har regeringar börjat satsa stort på blå ekonomi under senare år. Det finns förväntningar på att havet ska leverera mer, och att detta ska kunna göras på ett mer hållbart sätt.
– Vi har fått förtroendet av Sida att erbjuda ett program som dels bygger på den svenska erfarenheten av havsplanering – vad funkade bra, vad funkade inte så bra? – dels bygger på internationell expertis och inte minst utbyte mellan olika utvecklingsländer som kommit olika långt i sina processer.
Vilka är de största havsmiljöproblemen de här länderna tampas med?
– Precis som hos oss har ett intensivt fiske tagit ut sin rätt. Kustnära förekommer en hel del föroreningar också. Men de flesta länder har nog ännu ett bättre miljötillstånd jämfört med våra vatten. För framtiden är klimatförändringarna ett tveklöst hot. Den fattiga befolkningen är väldigt beroende av kustvattnens ekosystemtjänster och med ökad hastighet förtvinar dessa på grund av temperaturförändringar, extremväder och havsnivåhöjning.
Just nu arbetar HaV på regeringens uppdrag med att utveckla våra svenska havsplaner till att rymma mer havsbaserad energi och samtidigt bibehålla/stärka nationell säkerhet. Hur arbetar HaV med havsplanering?
Madagaskar är världens fjärde största ö och ligger i Indiska oceanen cirka 50 mil från det afrikanska fastlandet.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-10-30
EU:s fiskeministrar har beslutat nästa års fiskemöjligheter för Östersjön. Arterna som omfattas är torsk, sill/strömming, skarpsill, lax och rödspätta. Överenskommelsen beslutades genom kvalificerad majoritet. Sverige stod inte bakom överenskommelsen.
-
Aktuellt • 2025-10-27
Kustmiljöerna är viktiga för att vi ska kunna bada, fiska och bibehålla en levande kust och skärgård. Den svenska kusten, med en av världens största skärgårdar, är en viktig anledning varför människor runt om i världen vill besöka Sverige. Trots detta innebär det stora antalet nya hamnar, pirar och muddringar exempel på hur vi allt snabbare takt påverkar våra värdefulla kustmiljöer negativt. Nu presenterar Havs- och vattenmyndigheten, HaV en ny kartläggning som ger en bild av hur omfattande den fysisk påverkan har blivit.
-
Aktuellt • 2025-10-20
Under hösten fortsätter dialoger för att ta fram förslag till plan för svensk naturrestaurering. Havs- och vattenmyndigheten har bjudit in aktörer att tycka till om, förbättra och utveckla de åtgärder som skulle kunna ingå i Sveriges första nationella naturrestaureringsplan. Även allmänheten välkomnas att lämna synpunkter via en webbenkät.
