Aktuellt 24 februari 2023

Hallå där Linus Hammar!

Den 27-28 februari väntas en rad gäster från sju afrikanska länder till HaV. Du arbetar på HaV som processledare vid enheten för internationell utveckling – och är engagerad i besöket.

Linus Hammar, biolog, doktor i miljösystemanalys och engagerad i internationellt utvecklingsarbete på HaV. Foto: Natalie Greppi.

Vad ska besökarna utbildas i?

– Besökarna kommer från länderna i västra Indiska Oceanen – från Somalia till Mocambique och Mauritius. De ska arbeta inom vårt internationella utbildningsprogram, ITP, för ekosystembaserad havsplanering. De damer och herrar som kommer hit ska svetsas samman med de svenska programansvariga från HaV, SGU och WMU, sedan ska de vara programmets språkrör i sina respektive hemländer där vi utbildar fem personer per år. Vi kallar dem National Facilitators. Därtill kommer Nairobikonventionen med en representant, denna UNEP-konvention är syskon till Helcom.

– Även Arthur Tuda, direktör för regionens vetenskapliga organisation WIOMSA, kommer hit. Efter två dagar på HaV så fortsätter mötet på Kristineberg Center där besökarna får en liten känsla för svensk forskning och kalla våta fötter.

Vad handlar ITP-programmet om?

– Det handlar om havsplanering och ocean governance i stort. Det riktar sig till tjänstemän på de departement och myndigheter som har ansvar för eller är involverade i havsplanering. I många länder, inte minst i Östafrika, har regeringar börjat satsa stort på blå ekonomi under senare år. Det finns förväntningar på att havet ska leverera mer, och att detta ska kunna göras på ett mer hållbart sätt.

– Vi har fått förtroendet av Sida att erbjuda ett program som dels bygger på den svenska erfarenheten av havsplanering – vad funkade bra, vad funkade inte så bra? – dels bygger på internationell expertis och inte minst utbyte mellan olika utvecklingsländer som kommit olika långt i sina processer.

Vilka är de största havsmiljöproblemen de här länderna tampas med?

– Precis som hos oss har ett intensivt fiske tagit ut sin rätt. Kustnära förekommer en hel del föroreningar också. Men de flesta länder har nog ännu ett bättre miljötillstånd jämfört med våra vatten. För framtiden är klimatförändringarna ett tveklöst hot. Den fattiga befolkningen är väldigt beroende av kustvattnens ekosystemtjänster och med ökad hastighet förtvinar dessa på grund av temperaturförändringar, extremväder och havsnivåhöjning.

Just nu arbetar HaV på regeringens uppdrag med att utveckla våra svenska havsplaner till att rymma mer havsbaserad energi och samtidigt bibehålla/stärka nationell säkerhet. Hur arbetar HaV med havsplanering?

Madagaskar är världens fjärde största ö och ligger i Indiska oceanen cirka 50 mil från det afrikanska fastlandet.

Madagaskar är världens fjärde största ö och ligger i Indiska oceanen cirka 50 mil från det afrikanska fastlandet.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2024-03-26

    I augusti 2023 drog Protect Baltic igång. Här berättar Jenny Hertzman, utredare på HaV:s enhet för internationell utveckling, mer om projektet.

  2. Aktuellt 2024-03-22

    Vilken är naturfilmaren Mattias Klums bästa vattenplats i Sverige? Vad betyder vatten för författaren och biologen Henrik Ekman? Vi har ställt frågor till några personer, som på olika sätt är engagerade i vattenfrågor, för att uppmärksamma Världsvattendagen 22 mars.

  3. Aktuellt 2024-03-21

    Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har på regeringens uppdrag genomfört ett försök med kameror ombord på fiskefartyg och är nöjda med erfarenheterna från försöket. Det är främst lärdomar av operativ karaktär, något myndigheten kommer att ha nytta av nu när EU uppdaterat kontrollförordningen med bland annat krav på att vissa fartyg ska utrustas med kameror och sensorer.

Publicerad: 2023-02-24
Sidansvarig: Webbredaktion