Aktuellt • 2 februari 2023
Våtmarkerna i fokus i dag
Idag, 2 februari, är det den internationella våtmarksdagen. Över hela världen fokuserar forskare och miljömyndigheter på de viktiga våtmarkerna – som har betydelse både för den biologiska mångfalden och klimatet. Här i Sverige stöttar HaV en rad våtmarksprojekt via LOVA-bidraget.
Våtmarken Glädjefrid på Orust. Här har en översvämningsdrabbad betesmark fått en permanent vattenspegel. Foto: Kristian Littke/Orust kommun
Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och är viktiga för den biologiska mångfalden. De bidrar till en mängd olika ekosystemtjänster som människan är beroende av. De renar exempelvis vatten och skyddar mot både torka och översvämningar. 1999 satte Sverige upp det egna målet ”Myllrande våtmarker” som fokuserade på utsläpp, biologisk mångfald och grundvattenförsörjning.
– Eftersom våtmarkerna kan binda koldioxid är de också viktiga i arbetet med att bromsa klimatförändringarna, säger Mårten Gustafsson, utredare vid HaV:s enhet för biologisk mångfald.
Minskat kraftigt
Tyvärr har våtmarkerna i Sverige minskat kraftigt i antal. På 1800-talet eskalerade torrläggning av våtmarker för att skapa nya åkrar. Under de senaste hundra åren har nästan en fjärdedel av den ursprungliga våtmarksarealen försvunnit. När våtmarkerna minskar eller skadas försvinner samtidigt deras biologiska mångfald, viktiga nyttor och funktioner. Positivt är att många av de svenska våtmarkerna är i relativt gott skick jämfört med situationen i andra länder.
– Sedan 1980-talet har våtmarkerna dessutom successivt fått ett starkare skydd. Numera är det många aktörer som vill bevara, restaurera och nyanlägga våtmarker, säger Anna Ek, utredare vid HaV:s vattenmiljöenhet.
Viktigaste verktyget
HaV:s viktigaste verktyg för att kunna genomföra lokala åtgärder för vattenmiljön heter LOVA – Lokala Vattenvårdsprojekt.
– Huvudsyftet är att bidra till minskad övergödning, och våtmarksåtgärder finns ofta med, säger Christina Hallström, utredare vid HaV:s vattenmiljöenhet.
2022 beviljades totalt cirka 55 miljoner kronor i LOVA-bidrag till 54 våtmarksprojekt. Mer än hälften av dessa (60 procent) rör fysiska åtgärder. Våtmarksprojekt som genomförs med bidrag från LOVA kan variera i karaktär.
– Även framtagande av planer, information eller uppföljning och utvärdering av genomförda LOVA-projekt kan få bidrag. Ofta kombineras dessa olika möjligheter inom ett och samma projekt, säger Christina Hallström.
Fem hektar våtmark
Dalköpingeån är en del av Sydväståprojektet. Dalköpingeån startar söder om Alstad i norr och rinner sedan mot sydost och mynnar i Östersjön öster om Trelleborg. Foto: Ammy Göranson
Hon lyfter fram Sydväståprojektet, som drivs av Sydvästra Skånes vattenråd och pågår till 2025, som ett bra exempel på en LOVA-åtgärd. Projektets mål är att anlägga fem hektar våtmark eller motsvarande åtgärder i sydvästra Skåne. Vattenvårdsåtgärderna syftar till att minska näringsbelastningen på Östersjön och Öresund samt förbättra den ekologiska statusen i vattendragen.
– Att som i det här projektet förarbeta med uppsökande verksamhet, projekteringar och entreprenadarbeten där man inledningsvis tagit fram femton förslag på lämpliga platser för bland annat dammar, våtmarker och tvåstegsdiken, har visat sig vara mycket effektivt för genomförandet, konstaterar Christina Hallström.
Svaneholm våtmark ingår också i Sydväståprojektet. Foto: Ammy Göransson
Internationellt samarbete
Internationellt samarbete är också betydelsefullt för våtmarkerna. Ramsarkonventionen (eller Våtmarkskonventionen) är ett viktigt fördrag där parterna, de runt 190 medlemsländerna, har åtagit sig att peka ut sina värdefullaste våtmarker som Ramsarområden och att bevara dessa. Mårten Gustafsson deltog nyligen ett möte i Geneve.
– Sverige är en mycket aktiv part i organisationen och driver ett framgångsrikt arbete med stor energi och respekt. Exempelvis fick Naturrum Vattenriket i Kristianstad en utmärkelse och plakett för sin verksamhet, säger han.
Vidare definition
I Sverige definieras våtmark helt enkelt som mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. Ramsarkonventionens definition är vidare än den svenska. Förutom myrar mader, sumpskog, strandängar och annan fuktig mark omfattar den grunda havsområden, sjöar och vattendrag.
Totalt finns (november 2020) drygt 2 400 Ramsarområden i världen. Välkända områden som delvis är Ramsarområden är Stora Barriärrevet i Australien, Okavangodeltat i Botswana och Everglades i USA. Sverige har hittills utsett 68 Ramsarområden, som totalt omfattar 664 998 hektar.
– Tavvavuoma, som ligger strax söder om Treriksröset i nordligaste Lappland, är ett värdefullt Ramsarområde som består av öppna tundralandskap med lågfjäll, vidsträckta myrmarker, sjöar och lägre vegetation. En annan känd lokal finns i Falsterbo där många flyttfåglar pausar, säger Mårten Gustafsson.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2024-04-26
Vilka fiskehamnar ska klassas som riksintressen? Ämnet har väckt medias uppmärksamhet i dagarna. Här svarar Mats Svensson, chef för HaV:s avdelning för havsförvaltning, på några grundläggande frågor.
-
Aktuellt • 2024-04-24
HaV och Kustbevakningen fokuserar på räkfisket under fem veckor.
-
Aktuellt • 2024-04-24
Helcom, kommissionen som startades för att skydda Östersjöns miljö och genomföra Helsingforskonventionen, fyller 50 i dagarna. Här berättar Linda Rydell, utredare på HaV, om hur hon bidrar till samarbetet och hur hon ser på Helcoms framtid.
