Resultat från första uppföljningen av den nationella planen för omprövning av vattenkraften

När det gäller effektiv tillgång på vattenkraftsel är de tre myndigheternas bedömning att det finns en risk att riktvärdet om 1,5 TWh inte kommer att kunna innehållas och att påverkan på en effektiv tillgång till vattenkraftsel kommer bli för stor till följd av framtida omprövningar.

– Bedömningen utgår från våra analyser av olika typer av underlag i avrinningsområden där omprövningar ska ske under de närmaste åren, säger Johan Kling, chef för HaV:s avdelning för vattenresursförvaltning.

Flera vill bygga faunapassager

Flera verksamhetsutövare vill bygga faunapassager vid sina anläggningar. Det är positivt för vattenmiljön och kan leda till att miljökvalitetsnormer och bevarandemål nås. I de fall anläggningar tas bort kommer strömsträckor, som är en bristvara i vattendragen, att återskapas och bidra med ekosystemtjänster till hela samhället.

– Det råder dock osäkerhet om vilka miljöåtgärder som behövs för att efterleva bestämmelserna om Natura 2000 och vilka effekter det ger på elsystemet, säger Johan Kling.

Otydligheter i normsättningen

I delredovisningen konstateras också att underlaget och motiveringar till miljökvalitetsnormerna behöver vara så tydligt att de kan vara en utgångspunkt i samverkansprocesserna och vilka effektiva miljöanpassningar som behöver genomföras. Under samverkan kan ny information leda till att normerna behöver ses över innan verksamhetsutövarna lämnar in sina ansökningar till domstolen.
Johan Kling anser att det finns fortfarande viss otydlighet i normsättningen, vilket skapar svårigheter för verksamhetsutövare men även för de centrala myndigheterna att bedöma om planens nationella helhetssyn beaktats.

– Det leder till många frågor och ökad komplexitet i samverkansprocesserna.

Kräver kompetens inom elsystemet

Myndigheterna skriver att vattenmyndigheternas regionala uppdrag är komplext och kräver speciella kompetenser inom framförallt elsystemet. Idag saknas till stor del den kompetensen på länsstyrelserna.

– I många fall behöver centrala myndigheter bidra med metoder, underlag och kunskap, men kompetensen behöver stärkas regionalt, säger Johan Kling.

Svenska kraftnät och Energimyndigheten har startat ett samarbete med Vattenmyndigheten i Västerhavet, i samverkan med övriga vattenmyndigheter, samt med Länsstyrelsen i Skåne, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Länsstyrelsen i Kalmar för att ta fram arbetssätt för att alla vattenkraftens förmågor ska beaktas vid normsättning och i samverkan.

Effektiv samverkan mellan myndigheterna

Myndigheterna konstaterar att regeringen har beslutat om flera uppdrag som har nära anknytning till regeringsuppdraget om uppföljning av arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. HaV har fått ett regeringsuppdrag om att se över förutsättningar för normsättning av ytvatten. Svenska kraftnät har fått i uppdrag att utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet.

– Vi strävar efter att samverka effektivt i dessa regeringsuppdrag och uppdraget om uppföljning av nationella planen, säger Johan Kling.

Se över vattenförvaltningens struktur

I samband med att delredovisningen lämnas vill myndigheterna åter lyfta behovet av att strukturen för den nationella vattenförvaltningen, i det längre perspektivet, ses över. Detta för att säkra en politisk nationell helhetssyn i avvägningarna i samband med beslut av miljökvalitetsnormer, exempelvis samhällets behov av vattenresurser och vattenkraftens värden i elsystemet.

– Vi anser att en översyn bör ske i linje med vattenförvaltningsutredningens slutbetänkande SOU 2019:66 En utvecklad vattenförvaltning, säger Johan Kling.

En slutredovisning av uppdraget ska lämnas till regeringen den 1 december 2023.