Hotade hajar får ökat skydd

Beslutet kommer att leda till att regler införs för den internationella handeln med fenor, kött och andra produkter från gråhajar, vars populationer i många fall har minskat med mer än 70 procent under de senaste femtio åren.

– Nu blir till exempel en stor del av den ohållbara globala handeln med hajfenor reglerad. En stor och glädjande framgång, säger Pia Norling som är CITES-ansvarig på Havs- och vattenmyndigheten och en av deltagarna på mötet i Panama.

CITES står för The Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora.

Viktiga i ekosystemet

Hajar, som är överst i näringskedjan, har en viktig roll i havets ekosystem. Men många arter har minskat stort i antal över tid, antingen på grund av överfiske eller att de fångas som bifångst. Värdlandet Panamas förslag att lista hela familjen gråhajar under konventionen inkluderade mer än 5o arter av hajar.

– Listningen av hela familjen gråhajar underlättar inte minst tullmyndigheternas kontroller och kampen mot smuggling. Beslutet att lista alla arterna i familjen är också ett försök att bevara de arter som riskerar att bli hotade av internationell handel, säger Pia Norling.

Akut hotade arter

Bland de listade arterna finns 19 hotade eller akut hotade arter, enligt IUCN:s internationella rödlista över hotade arter. De förekommer i stora volymer i den internationella handeln med hajfenor. Flera av arterna listas på grund av att deras kroppsdelar (kött, rygg-, bröst- och stjärtfenor) är svåra att skilja från de hotade arterna inom familjen. Bland dessa ingår flera kustlevande revhajar, men även blåhajen som inte är direkt hotad.

– Där finns ett antal arter som inte direkt är hotade av oreglerad internationell handel, men som i handeln är svåra att skilja från andra arter som är hotade, förklarar Pia Norling.

Även sjögurkor listade

På mötet i Panama beslutade man även att lista resterande sex arter i familjen hammarhajar, som inte tidigare CITES-listats, och alla 37 arter av hajrockor (23 hotade eller akut hotade arter enligt IUCN), samt tre arter av sjögurkor – samtliga hotade av internationell handel.

Bakgrund

CITES-konventionen reglerar handeln med hotade arter och deras produkter för att säkerställa att handeln sker på ett hållbart sätt och inte bidrar till arternas utrotning.
Partsmötet för konventionen om handel med hotade arter (CITES COP19) ägde rum 14-25 november i Panama. Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Jordbruksverket deltog i den svenska delegationen som leddes av Miljödepartementet. Förhandlingarna omfattade CITES-listning av arter för att bättre skydda bland annat hajar, reptiler och tropiskt timmer.

Att CITES-lista arter innebär att ett land som vill handla med produkter måste utfärda tillstånd till exportörer och producera ett dokument som intygar att den tillåtna handeln inte skadar vilda populationer.

Totalt deltog mer än 2 500 deltagare på COP19, antal länder på plats var drygt 170 av totalt 184 som undertecknat konventionen. Under konventionen regleras internationell handel med nästan 40 000 arter i olika bilagor, beroende på hur hotade de är av internationell handel. Tidigare listade marina arter omfattar till exempel ål, vithaj och valhaj, olika arter av rockor, sjöhästar, koraller, havssköldpaddor, snäckor och sjögurkor.

Mer info:

Mer om CITES på HaV:s webbplats.

IUCN, International Union for Conservation of Nature and Natural Resources.