Aktuellt 26 oktober 2022

Åtgärdsprogram ska förbättra läget för flodnejonögat

Förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om flodnejonögat. Det är två syften med ett åtgärdsprogram, som har tagits fram av Länsstyrelsen Västernorrland på uppdrag av HaV.

Flodnejonöga från Vramsån, ett biflöde till Helge å med höga naturvärden. Foto: Mikael Svensson.

Flodnejonöga från Vramsån, ett biflöde till Helge å med höga naturvärden. Foto: Mikael Svensson.

I stort är uppfattningen idag att populationerna i ett längre perspektiv minskat med 80–90 procent i norra Sverige.

– En liknande utveckling har nog också skett söder om Dalälven, men här saknas uppgifter om historiskt fiske. Så åtgärdsprogrammet behövs verkligen, konstaterar Michael Diemer, utredare vid HaV:s enhet för biologisk mångfald.

Konstgjorda barriärer hindrar

HaV:s åtgärdsprogram innehåller bland annat en kunskapsöversikt och presentation av angelägna bevarandeåtgärder. Olika former av konstgjorda barriärer, exempelvis dammar, och vattenreglering i vattendrag skapar vandringshinder, uppströms ersätts lek- och uppväxtområden av sjöliknande miljöer medan lek-och uppväxtområden nedströms riskerar att torrläggas eller att spolas bort på grund av snabba skiftande och onaturliga vattenregleringar. En enskild sådan händelse kan leda till att flera generationer nejonögonlarver påverkas.

– De senaste århundradena har tusentals dammar byggts i Sveriges vattendrag. Det har påverkat flodnejonögat negativt genom att stora delar av artens ursprungliga reproduktionsområden har gjorts otillgängliga eller förstörts, säger Michael Diemer.

En paraplyart

För att kunna fullborda livscykeln kräver flodnejonögat fria vandringsvägar och olika miljöer i vattendragen med strömpartier för lek och lugnflytande höljor och död ved som skapar de sedimentbankar larverna är beroende av. Åtgärder som gynnar flodnejonöga gynnar även många andra arter som är beroende av liknande miljöer. Flodnejonögat betecknas därför som en paraplyart.

– De viktigaste åtgärderna för att stärka bestånden av flodnejonöga i Sverige bedöms vara att skapa fria vandringsvägar samt åtgärder som återskapar lek- och uppväxtområden. Den påbörjade nationella omprövningen av vattenkraftens miljövillkor är ett viktigt led i detta, säger Michael Diemer.

Fakta om flodnejonögat

Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) är en art med en mycket spännande livscykel. Efter en flera år lång period då larverna ligger nedgrävda i finsediment och livnär sig genom att filtrera mikroorganismer och organiskt material ur vattnet lämnar de vattendragen. De vandrar ut till havet eller en av våra största sjöar där den huvudsakliga tillväxten sker. Under vandringen ändrar flodnejonöga utseendet helt, ögon utvecklas och den runda munnen med de skarpa tänderna bildas. Det fullvuxna flodnejonögat lever som parasit på fisk samt som rovdjur på mindre ryggradslösa djur. Efter några år vandrar de fullväxta flodnejonögonen sedan upp i vattendragen för att föröka sig – och dö.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2022-12-02

    Att flytta ut trålgränsen för fisket i Östersjön har länge varit en omdebatterad fråga. Efter att ha fått ett regeringsuppdrag om ett vetenskapligt projekt i maj i år, lämnar nu HaV en första lägesrapport.

  2. Aktuellt 2022-11-30

    Havs- och vattenmyndigheten fick i april 2022 i uppdrag av regeringen att utreda reglering av och lämna förslag till författning om exklusiv rätt att etablera havsbaserad vindkraft i allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon.

  3. Aktuellt 2022-11-28

    Ett stort antal hotade arter inom familjen gråhajar får ökat skydd. Det är resultatet av partsmötet i Panama för CITES, en internationell konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter.

Publicerad: 2022-10-26
Sidansvarig: Webbredaktion