Satsar på nya sätt att övervaka miljön

Kartering av havsbotten. Användning av miljö-DNA. Mätningar av undervattensbuller. HaV satsar allt mer på nya sätt att övervaka miljön. Det hör till det som framkommer i årets rapport om hur myndigheten använt anslaget som kallas 1:2.

Ökade krav från EU

Kraven på miljöövervakningen ökar framförallt som en följd av EU-direktiv och -förordningar. För att möta kraven arbetar HaV med effektivisering, anpassning och utökning av miljöövervakning utifrån ett helhetsperspektiv. En strategi för akvatisk övervakning, som fastslogs i början av mars 2021, bildar också grund.

Mikael Krysell lyfter fram en rad arbeten som genomförts under 2021:
• Handlingsplanen ”Full koll på våra vatten 2.0”
• Digitalisering av övervakningsmanualer
• Flera projekt för utveckling av miljö-DNA, satellitmetoder och bullerövervakning
• Förbättrad dataförvaltning genom stationsregister och metadatakatalog (gör myndighetens öppna data sökbara för omvärlden.)

Underlättar rapportering av data

”Full koll på våra vatten” är en handlingsplan som har tagits fram av HaV, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och vattenmyndigheterna. Den syftar till att beskriva behovet av övervakning av sötvattensmiljön och bidra till att övervakningen genomförs.

– I samband med införande av förbättrad övervakning arbetar vi också med att underlätta rapportering av data till nationella datavärdar och rapportering av övervakningsprogram till EU-kommissionen, säger Mikael Krysell.

Lämnar DNA-spår

För att fastställa gynnsam bevarandestatus i mindre vattendrag har en miljö-DNA-metod för biologisk mångfald provats med framgång. Alla organismer lämnar spår i form av DNA-fragment. De sprids i omgivningen och går att extrahera och analysera. Mikael Krysell berättar att man med hjälp av DNA-analyser av filtrerade vattenprov kan se vilka arter som finns i vattendraget.

– Det går även att få en viss uppfattning om den relativa mängden av de olika arterna eftersom många individer släpper ifrån sig mer DNA än få individer.

Varnar för invasiva arter

Tekniken kommer också till nytta när det gäller hanteringen av främmande, invasiva arter. Så till exempel kan man tidigt upptäcka en svag dna-signal som varnar om en pågående invasion. På så sätt kan man snabbt bedöma riskerna och begränsa utbredningen – inte minst i sjöar, dammar, vattendrag och kanalsystem.

Ser hur havsbotten förändras

Kartering av havsbotten är ett annat viktigt arbete som utförts under 2021. Med hjälp av ekolod och skanners jobbar SGU, Sveriges geologiska undersökning, och privata företag med att utföra arbetet till havs på uppdrag av HaV. Projektet är döpt till Nationell marin kartering, NMK. Det handlar om att få kunskap om hur havsbotten förändras över tid och att få koll på de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter.

– De data vi samlar in kommer till nytta i förvaltningen av havet och de marina resurserna, säger Mikael Krysell.

I ett angränsande projekt för övervakning av grunda vatten har en helt ny form av kartering utvecklats. Där kombinerar man resultat från traditionell kartering med dykare, bilder från drönare och flygplan, samt satellitbilder, för att fastställa habitatens status och utbredning.

Pingers skyddar tumlare

I Östersjön lever på sin höjd 500 exemplar av den starkt hotade tumlaren. Den hotas av allt från att fastna och drunkna i fiskegarn till att störas av båttrafik och undervattensbuller. I havsmiljön har exempelvis försök gjorts med så kallade pingers för att motverka bifångst av tumlare vid garnfiske – det rör sig om ljudskrämmor som ska hålla tumlarna borta.

– Vi testar också metoder för förbättrad bullerövervakning från exempelvis fartygstrafik med hjälp av mikrofoner, säger Mikael Krysell.

Fiskar förses med sändare

I sötvatten har till exempel nya provtagningsplatser för grundvatten inventerats. Hydromorfologins påverkan på vattenmiljön, särskilt vid vattenkraftsanläggningar, har också studerats. Även vissa kommersiellt viktiga fiskarter får konkret stöd av anslaget.

– I Hjälmaren och Vättern har gösar och röding försetts med sändare för att kunna studera deras vandringsmönster. Vet vi mer om dessa mönster så finns ökade möjligheter att förbättra läget för arterna, säger Mikael Krysell.

Här hittar du redovisningen.

Fler nyheter