Aktuellt 6 april 2022

Satsar på nya sätt att övervaka miljön

Kartering av havsbotten. Användning av miljö-DNA. Mätningar av undervattensbuller. HaV satsar allt mer på nya sätt att övervaka miljön. Det hör till det som framkommer i årets rapport om hur myndigheten använt anslaget som kallas 1:2.

 I Vättern har rödingar försetts med sändare för att kunna studera deras vandringsmönster. Foto: Maja Kristin Nylander

I Vättern har rödingar försetts med sändare för att kunna studera deras vandringsmönster. Foto: Maja Kristin Nylander

Totalt använde HaV 345 miljoner kronor till miljöövervakning och datainsamling under 2021, varav cirka 200 miljoner kom från miljöövervaknings-anslaget (1:2). Uppdraget redovisades till regeringen i slutet av mars.

– Det är väldigt mycket pengar. Men behovet är å andra sidan enormt. Och vi vet att resultaten kommer till användning, både för oss på HaV och för andra aktörer på miljöområdet, säger Mikael Krysell, som är chef för HaV:s miljöövervakningsenhet.

Mikael Krysell, chef för HaV:s miljöövervakningsenhet. Foto: Natalie Greppi.

Mikael Krysell, chef för HaV:s miljöövervakningsenhet. Foto: Natalie Greppi.

Ökade krav från EU

Kraven på miljöövervakningen ökar framförallt som en följd av EU-direktiv och -förordningar. För att möta kraven arbetar HaV med effektivisering, anpassning och utökning av miljöövervakning utifrån ett helhetsperspektiv. En strategi för akvatisk övervakning, som fastslogs i början av mars 2021, bildar också grund.

Mikael Krysell lyfter fram en rad arbeten som genomförts under 2021:
• Handlingsplanen ”Full koll på våra vatten 2.0”
• Digitalisering av övervakningsmanualer
• Flera projekt för utveckling av miljö-DNA, satellitmetoder och bullerövervakning
• Förbättrad dataförvaltning genom stationsregister och metadatakatalog (gör myndighetens öppna data sökbara för omvärlden.)

Underlättar rapportering av data

”Full koll på våra vatten” är en handlingsplan som har tagits fram av HaV, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och vattenmyndigheterna. Den syftar till att beskriva behovet av övervakning av sötvattensmiljön och bidra till att övervakningen genomförs.

– I samband med införande av förbättrad övervakning arbetar vi också med att underlätta rapportering av data till nationella datavärdar och rapportering av övervakningsprogram till EU-kommissionen, säger Mikael Krysell.

Lämnar DNA-spår

För att fastställa gynnsam bevarandestatus i mindre vattendrag har en miljö-DNA-metod för biologisk mångfald provats med framgång. Alla organismer lämnar spår i form av DNA-fragment. De sprids i omgivningen och går att extrahera och analysera. Mikael Krysell berättar att man med hjälp av DNA-analyser av filtrerade vattenprov kan se vilka arter som finns i vattendraget.

– Det går även att få en viss uppfattning om den relativa mängden av de olika arterna eftersom många individer släpper ifrån sig mer DNA än få individer.

Vattenpest växer snabbt och kan bilda täta bestånd. En tät massa av vattenpest tar plats och hindrar solljuset att tränga ned i vattnet. Foto: Susanne Eriksson/HaV

Vattenpest växer snabbt och kan bilda täta bestånd. En tät massa av vattenpest tar plats och hindrar solljuset att tränga ned i vattnet. Foto: Susanne Eriksson/HaV

Varnar för invasiva arter

Tekniken kommer också till nytta när det gäller hanteringen av främmande, invasiva arter. Så till exempel kan man tidigt upptäcka en svag dna-signal som varnar om en pågående invasion. På så sätt kan man snabbt bedöma riskerna och begränsa utbredningen – inte minst i sjöar, dammar, vattendrag och kanalsystem.

Ser hur havsbotten förändras

Kartering av havsbotten är ett annat viktigt arbete som utförts under 2021. Med hjälp av ekolod och skanners jobbar SGU, Sveriges geologiska undersökning, och privata företag med att utföra arbetet till havs på uppdrag av HaV. Projektet är döpt till Nationell marin kartering, NMK. Det handlar om att få kunskap om hur havsbotten förändras över tid och att få koll på de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter.

– De data vi samlar in kommer till nytta i förvaltningen av havet och de marina resurserna, säger Mikael Krysell.

I ett angränsande projekt för övervakning av grunda vatten har en helt ny form av kartering utvecklats. Där kombinerar man resultat från traditionell kartering med dykare, bilder från drönare och flygplan, samt satellitbilder, för att fastställa habitatens status och utbredning.

Pingers skyddar tumlare

I Östersjön lever på sin höjd 500 exemplar av den starkt hotade tumlaren. Den hotas av allt från att fastna och drunkna i fiskegarn till att störas av båttrafik och undervattensbuller. I havsmiljön har exempelvis försök gjorts med så kallade pingers för att motverka bifångst av tumlare vid garnfiske – det rör sig om ljudskrämmor som ska hålla tumlarna borta.

– Vi testar också metoder för förbättrad bullerövervakning från exempelvis fartygstrafik med hjälp av mikrofoner, säger Mikael Krysell.

Pingers är ett slags ljudskrämmare som tumlare uppfattar som varningsljud. Foto Sara Königson, SLU

Pingers är ett slags ljudskrämmare som tumlare uppfattar som varningsljud. Foto Sara Königson, SLU

Fiskar förses med sändare

I sötvatten har till exempel nya provtagningsplatser för grundvatten inventerats. Hydromorfologins påverkan på vattenmiljön, särskilt vid vattenkraftsanläggningar, har också studerats. Även vissa kommersiellt viktiga fiskarter får konkret stöd av anslaget.

– I Hjälmaren och Vättern har gösar och röding försetts med sändare för att kunna studera deras vandringsmönster. Vet vi mer om dessa mönster så finns ökade möjligheter att förbättra läget för arterna, säger Mikael Krysell.

Här hittar du redovisningen.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2022-05-25

    Nu skickar HaV ett förslag om ett nytt fredningsområde på remiss. Allt fiske vid Nianåns mynning och Njutångersfjärden i Hudiksvalls kommun föreslås bli förbjudet.

  2. Aktuellt 2022-05-18

    Ett förslag till strategi för att möta dagens och morgondagens behov av vatten för samhällsutveckling och ekosystem.

  3. Aktuellt 2022-05-16

    Verksamhetsstrateg vid HaV som tillsammans med kollegorna Margareta Lundin Unger och Lennart Sorby författat den nya rapporten En hållbar vattenresursförvaltning.

Publicerad: 2022-04-06
Sidansvarig: Webbredaktion