Aktuellt 29 september 2021

Hallå där, Richard Emmerson!

Utredare vid HaV och engagerad i Ospar, den regionala konventionen som ska skydda miljön i Nordostatlanten.

Richard Emmerson.

Richard Emmerson konstaterar att ett intensivt regionalt samarbete behövs för att minska nivåerna av skräp i havet, inte minst en viktig fråga för Sveriges västkust. Foto: Anette Cederlund

Vad är det som händer 1 oktober?

– Då håller Ospar ett ministermöte i Cascais, Portugal. Det är det första Ospar-ministermötet sedan 2010. Sverige blir representerat av statssekreterare Anders Mankler från Miljödepartementet.

Är det något speciellt som ska tas upp på mötet?

– Fokus kommer att vara på beslut om en uppdaterad miljöstrategi för Nordostatlanten, North East Atlantic Environment Strategy, NEAES 2030. NEAES innehåller både långsiktiga mål och operativa mål att nå fram till 2030. Länderna har kommit överens om dessa för att förbättra havsmiljön i Nordostatlanten.

– Arbetet med uppdateringen har pågått sedan 2018 och har involverat ett stort antal experter och observatörer runt hela Nordostatlanten. Uppdateringen omfattar nya mål inom både existerande och nya temaområden. Nya teman är bland annat marint skräp, restaurering, klimatpåverkan och havsförsurning samt undervattensbuller.

– Ministrarna ska även fatta beslut om ett nytt marint skyddat område – North Atlantic Current and Evlanov Seamount Marine Protected Area, NACES MPA. Syftet är att skydda och bevara havsfåglar och ekosystem, inklusive biodiversitet och processer som stödjer fågelpopulationerna. Betydelsen av detta havsområde för havsfåglar har nyligen blivit officiell. Och det gjordes med hjälp av modern teknik. Forskare från BirdLife International granskade spårningsdata från olika arter av havsfåglar. De såg att många samlades där för att söka föda långt ute i havet utanför nationell jurisdiktion där Ospar har mandat att göra åtgärder.

– Upp till fem miljoner fåglar tros använda området, från minst 56 kolonier i 16 länder. Området anses vara ett av de globalt viktigaste områdena för havsfåglar. Svenska häckfåglar som silvertärna och fjällabb använder området tillsammans med andra nordeuropeiska arter som till exempel lunnefåglar. Även sydpolslabb, större lira och grå lira, som häckar på södra halvklotet upp till 13 000 kilometer söderut, födosöker här i stort antal.

Lunnefågel på klippa

Lunnefågeln häckar i Nordatlanten både på den europeiska och nordamerikanska sidan. Den minskar kraftigt i antal till följd av predation från invasiva arter, miljöförstöring och födobrist. Foto: Håkan Carlstrand/HaV

– Området innefattar ett frontsystem och djuphavsberg som genom uppvällningsprocesser gör området särskilt produktivt. Områdesskyddet föreslås som en åtgärd för att motverka den allmänt negativa trenden som ses i havsfågelspopulationer inom Ospars område.

– Ministrarna kommer även fatta beslut om nya Ospar-rekommendationer om plastpelletar, skydd och bevarande av kelpskogar och det lilla kräftdjuret haploops livsmiljöer samt ett frivilligt åtagande om havsförsurning under FN:s hållbarhetsmål 14.

Vilka är de största miljöframgångarna som Ospar har bidragit till?

– Sedan 70-talet har Ospar drivit ett långsiktigt regionalt arbete mot havsföroreningar som farliga ämnen, näringsämnen och radioaktiva ämnen. Detta arbete har tacklat flera bekymmersamma farliga ämnen och har gjort bra framsteg med minskning av övergödningen. Utsläpp av radioaktiva ämnen har minskat substantiellt sedan 90-talet. Mycket av arbetet med farliga ämnen och näringsämnen har nu inkluderats i EU-systemet.

– Ospar har nu stort fokus på skydd av biologisk mångfald och länderna inom Ospar har samverkat för att utveckla ett nätverk av marina skyddade områden både inom nationella vatten, men även i djuphavet bortom nationell jurisdiktion. Med NACES MPA nås målet om 10 procents skydd av Ospars maritima område.

– Ospar jobbar även med miljöeffekter på havet från olje- och gasindustrin och har till exempel bindande regler för utsläpp av vissa miljögifter från plattformar. En allt större fråga som diskuteras inom Ospar handlar om krav vid nedmontering av oljeplattformar i Nordsjön.

– Det bör noteras att i alla dessa frågor är Ospar en regional kraft som samverkar med andra internationella organisationer och processer. Ospar har ofta varit mer ambitiöst och drivande än EUs policys och har bidragit till utvecklingen inom EUs arbete, till exempel vad gäller miljögifter och marint skräp.

Vad står på din önskelista när det gäller miljön i Nordostatlanten?

– HaV är en expertmyndighet och rådgivare till regeringen. Vi hoppas att ministrarna beslutar om en ambitiös ny strategi (NEAES 2030), och att takten på genomförande hålls hög de närmsta åren. Det är positivt att man satt målår på de allra flesta operativa mål, och att Ospar nu tar fram ett system för att följa upp åtgärderna.

– Det är glasklart att ett intensivt regionalt samarbete behövs för att minska nivåerna av skräp i havet, vilket är en viktig fråga för Sveriges västkust. 2014 beslutade Ospar om en regional handlingsplan för marint skräp som nu revideras. Det tar dock tid innan vi ser effekt och i Ospars nya strategi har vi ambitiösa mål för reduktion av engångsplast och annat maritimt relaterat skräp.

Skräp på stranden

Stora mängder skräp dumpas i havet varje år. Troligtvis sjunker det mesta till botten, resten flyter omkring på havsytan eller spolas upp på stränder. Foto: Maja Kristin Nylander


– Samtidigt ser vi nu effekter av klimatförändringarna med extrema händelser och det är tydligt att vi behöver anpassa hur vi jobbar med havet för att utveckla ekosystemens resiliens, motståndskraft, på bästa sätt. I den nya strategin ingår insatser för restaurering av degraderade kust- och havsmiljöer och återhämtning av biologisk mångfald samt anpassning av befintliga åtgärder till klimatförändringarna.

– Utöver detta behövs fortsatta krafttag för att minska utsläppen av farliga ämnen till havsmiljön. Även om användningen av flera ämnen har minskat så har nya ämnen tillkommit. Exempel på högriskämnen som fortfarande används är så kallade PFAS, som är en stor grupp giftiga ämnen som är mycket långlivade i miljön. Den nya strategin innebär ett arbete med att prioritera åtgärder utifrån ny kunskap om farliga ämnen så att resurserna används effektivt.

– Till sist önskar jag att det goda regionala samarbetet som har utvecklats inom Ospar under de senaste decennierna fortsätter och har positiva effekter på havsmiljön!

Ospar

Engagemanget i Ospar är en del av HaV:s arbete för att nå miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Richard Emmerson är HaV:s Ospar-samordnare. Pia Norling och Philip Axe, båda utredare vid HaV, deltar vid mötet i Portugal. Philip Axe är även ordförande för Ospars kommitté för övergödning och farliga ämnen.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2024-04-24

    HaV och Kustbevakningen fokuserar på räkfisket under fem veckor.

  2. Aktuellt 2024-04-24

    Helcom, kommissionen som startades för att skydda Östersjöns miljö och genomföra Helsingforskonventionen, fyller 50 i dagarna. Här berättar Linda Rydell, utredare på HaV, om hur hon bidrar till samarbetet och hur hon ser på Helcoms framtid.

  3. Aktuellt 2024-04-22

    Den 22 april fick HaV besök av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Publicerad: 2021-09-29
Sidansvarig: Webbredaktion