Aktuellt • 27 september 2021
Antarktis ekossystem i fokus på årligt möte
Den 18-29 oktober pågår CCAMLR:s 40:e årsmöte där ekosystembaserad förvaltning av marina levande tillgångar i Antarktis står i centrum. HaV representerar Sverige, som tillsammans med 25 andra medlemmar är på plats i Hobart, Australien.
NY.jpg)
Den 18 -29 oktober pågår CCAMLR:s 40:e årsmöte där ekosystembaserad förvaltning av marina levande tillgångar i Antarktis står i centrum. Foto: Christian Pfeife by Unsplash
CCAMLR-40 håller sitt årliga möte mellan 18-29 oktober. Mötet utgår från högkvarteret i Hobart med möjlighet till virtuellt deltagande för CCAMLR medlemmar och stakeholders på grund av pandemin. På agendan kommer flera viktiga punkter lyftas för beslut och diskussion. Sverige har en nyckelroll då HaV:s generaldirektör Jakob Granit är ordförande för kommissionen och leder mötet.
— Bland annat ska delar inom fiskeregleringen och förvaltning förnyas och uppdateras för perioden 2021/2022. Beslut ska tas utifrån bästa möjliga forskning bland annat för krillfisket. Reglering av forskningsrelaterat fiske ska diskuteras, samt reglering för bifångst och illegalt fiske (IUU) fiske. Men även klimatförändringars effekter på bevarandet av Antarktis marina levande resurser och marina områdesskydd står med på dagordningen, säger Jakob Granit.
Tre förslag om nya marina områdesskydd ska också diskuteras på årets möte.
— Det är förslagen för marina skyddsområden i Weddellhavet, östra Antarktis och Antarktiska halvön. Förslagen anses av många som viktiga för att skapa ett representativt nätverk av marina områdesskydd i Antarktis och för att skydda Antarktis unika ekosystem.
— Samtidigt råder oenighet inom kommissionen om dessa skyddsområden. För att kommissionen ska kunna nå sina mål om en ekosystembaserad förvaltning framåt där marina skyddsområden är en del behöver alla medlemmar vara delaktiga. Alla beslut tas i konsensus i kommissionen, avslutar Jakob Granit.
Filmer
Se filmen Protecting Antarctica - The geopolitical challenge with high global stakes
Fakta om konventionen
Konventionen, där EU och 25 länder är medlemmar, startades 1982 för att möta det ökande kommersiella trycket på Antarktis marina liv. I Antarktis finns till exempel stora mängder krill, en lysräka, som är basen i den marina näringskedjan. Krill äts av valar, pingviner och sälar men fiskas även av människor för att förvandlas till bland annat foder och hälsoprodukter. Många fiskarter har också historiskt fiskats långt över vad bestånden tål.
Konventionen gäller alla marina levande tillgångar (med undantag av valar och sälar) som förekommer söder om den antarktiska konvergensen – en zon som ligger mellan 50° och 60°S, där varmare och saltare havsströmmar möter kallare och mindre salt vatten på väg norrut.
CAMLR är ett fristående avtal med fokus på Södra Oceanen och samtidigt en del av Antarktisfördragssystemet. Antarktisfördraget undertecknades 1959 av 12 stater som hade aktiva forskare i regionen under det internationella geofysiska året (1957–1958) och trädde i kraft 1961. Antarktisfördragets främsta funktion är att säkerställa mänsklighetens intressen av att Antarktis ”skall användas uteslutande för fredliga ändamål och inte skall bli skådeplats eller föremål för internationell oenighet".
Exempel på vad kommissionen gör
- Beslutar om åtgärder som reglerar fiske och relaterad verksamhet i Antarktiska oceanen
- Tar fram vetenskaplig kunskap för beslutsunderlag.
- Inrättar marina skyddade områden (MPA) som är representativa för de marina ekosystemen i konventionsområdet.
Läs mer
Fler nyheter
-
.jpg)
Aktuellt • 2024-04-22
Den 22 april fick HaV besök av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
-
Aktuellt • 2024-04-12
Naturvårdsverket har fattat beslut om licensjakt på 750 gråsälar 2024 och början av 2025 i Östersjön. Det är en halvering från förra året när det tillåtna antalet var 1 500.
-
Aktuellt • 2024-04-11
Regeringen flyttar fram pausen av omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd till 1 juni för vissa aktörer.
