Havets historia kan avgöra framtiden

Många fritidsfiskare vittnar om att det fångades betydligt mer fisk längs Sveriges kuster när de var yngre, och det finns en allmän upplevelse av att havet har förändrats. Bestånden av exempelvis torsk i Kattegatt har minskat kraftigt de senaste 25 åren. Men vad är naturliga förändringar, och hur mycket beror på mänsklig påverkan? För att skapa förvaltningslösningar för verkligt hållbara hav är det viktigt att titta längre tillbaka i tiden.

– För att verkligen förstå vilka förändringar som skett, och därmed skapa gemensamma målbilder, behöver vi ha mycket längre tidsserier. I den här studien tar vi ett perspektiv som startar för 10 000 år sedan för att försöka skapa en bild av hur haven såg ut då och förändrats över tid, säger Sara Hornborg, forskare på Rise som ansvarat för pilotprojektet om historiska perspektiv på havet.

Projektet har studerat hur kunskap om havets tidigare, mer naturliga, ekosystem skulle kunna tas tillvara för att stärka en så kallad ekosystembaserad förvaltning. Uppdraget har utförts på uppdrag av HaV i samarbete med SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) och Göteborgs universitet samt internationella experter. Rent konkret har det handlat mycket om litteratursökningar och kontakter med olika experter för att få en översiktsbild av vilka typer av data som går att få fram för att få en bredare historisk bild av havets utveckling. Det visar sig finnas flera värden med att använda historiska källor.

Första gången i Sverige

HaV arbetar på regeringens uppdrag för bevarande och hållbar användning av hav, sjöar och vattendrag. Det handlar bland annat om att skydda hotade arter och att ta fram strategier för framtidens fiske. Nu hoppas man att kartläggningen av historiska data om havet kan vara ett sätt att få ett bättre underlag för beslut.

– Det här är första gången en nationell myndighet i Sverige tar ett samlat grepp kring frågan om längre historiska tidsserier, säger Ingela Isaksson som är utredare på HaV.

Just fisket är ett sådant område där det finns ett stort behov av att titta längre tillbaka i tiden för att få en rättvisande bild av hur ett fungerande ekosystem ser ut, menar Ingela Isaksson.

– Idag använder vi data som sträcker sig max 35 år tillbaka i tiden, men redan då var bestånden kraftigt nedfiskade. Med historiska data som är tillförlitliga har vi möjlighet att anpassa besluten om hur mycket fisk som egentligen bör få fiskas.

Vill skapa ökad medvetenhet

En utmaning när det gäller att förstå havets utveckling är att mycket av det som sker under ytan är svårt att se för det mänskliga ögat. För att verkligen tydliggöra hur havsmiljön sett ut under olika tidsperioder fick en illustratör i uppdrag att skapa bilder utifrån källmaterialet. Ett exempel är hur svenska västkusten kan ha sett ut för cirka 10 000 år sedan när de första bosättningarna kom. Ett annat är hur djupa mjukbottnar kan ha sett ut innan bottentrålning började i Kattegatt, utifrån unika, historiska uppgifter.

– Det är väldigt svårt att beskriva den här utvecklingen med enbart ord. Mycket av det här projektet handlar om att öka medvetandet om havets förändring, och då är de här illustrationerna en stor hjälp, säger Sara Hornborg på Rise.

Nästa steg handlar om hur myndigheter och förvaltningen ska kunna använda sig av de data som har identifierats. Att utgå från vilka behov som finns och se hur olika datakällor kan användas.

– FN har utnämnt 2020-talet till ett årtionde för havsforskning för hållbar utveckling. Då är det viktigt att öka medvetenheten om våra hav och hur det sett ut tidigare för att få en acceptans och dialog för åtgärder som kan behöva göras för att bidra till en hållbarare användning av vårt hav. Vi måste ha en vetenskaplig grund för förvaltningen av vårt hav, och där har historiska data en viktig roll, säger Ingela Isaksson.