Ny rapport: Hur mår fisk och skaldjur i hav och sjöar?

Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten” är ett kunskapsunderlag som tas fram på uppdrag av HaV. Det riktar sig till tjänstemän på regeringskansliet, HaV, länsstyrelser och andra som fattar beslut om fiskets förvaltning nationellt och internationellt.

– Rapporten beskriver tillstånd och trender för de mest fiskade arterna i havet och våra fyra stora sjöar Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, säger Fredrik Ljunghager, utredare på HaV.

Torskstopp i flera områden

Uppåt för flera insjöfiskar men sämre för strömming, torsk och gråsej – det visar rapporten. Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls.

– I Vättern är bestånden av sik, lake och siklöja så pass starka att vi bedömer att de klarar ett ökat fiske och detsamma gäller abborren i Mälaren och Hjälmaren, säger Eddie Von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist vid SLU Aqua.

Viktigt för ekosystembaserad förvaltning

Kunskapsunderlaget baseras på data som samlas in inom yrkes- och fritidsfisket, samt på omfattande övervakning av fiskbestånden och analyser av nationella och internationella forskare. Rapporten ger också biologiska råd för HaV:s förvaltning av bestånden, alltså bedömningar av hur fisket på olika bestånd bör utvecklas om det ska vara långsiktigt hållbart.

– Kunskaperna är viktiga för att kunna genomföra en ekosystembaserad förvaltning och arbetet med att skapa balans mellan bevarande, långsiktigt hållbart nyttjande och en rättvis fördelning av naturresurser, säger Fredrik Ljunghager.

Kvotbeslut på vetenskaplig grund

För att ha livskraftiga fisk- och skaldjursbestånd på lång sikt, ska beslut om fiskekvoter, enligt EU:s gemensamma fiskeripolitik, grundas på vetenskaplig rådgivning för så kallad maximal hållbar avkastning, MSY. Det ger också förutsättningar för ett ekonomiskt lönsamt fiske.

Internationella havsforskningsrådet, ICES, lämnar på uppdrag av EU-kommissionen rådgivning för fisk- och skaldjursbestånd och tar även fram översikter som beskriver status för olika havsområden och hur olika mänskliga aktiviteter påverkar ekosystemen.

– Sveriges och andra länders datainsamling utgör underlag till ICES bedömningar, säger Fredrik Ljunghager. För vissa bestånd och/eller arter görs endast en nationell bedömning, medan det för arter och bestånd som är gemensamma med andra länder görs en internationell bedömning av ICES.

I årets rapport ingår 48 arter fördelade på ett hundratal olika bestånd eller områden.