Hav och land hänger ihop

För Andreas Höglind, åtgärdssamordnare i LEVA:s pilotområde på Orust är det viktigt att se den stora bilden, att förstå att allt hänger ihop. Övergödning har länge varit ett känt problem för kustvattnet runt Orust, som till stor del består av trånga fjordar med stora naturvärden som är känsliga för störningar.

- Vi måste tänka på miljön både på land och i vatten och göra åtgärder utifrån allt detta.

I Andreas pilotområde är höga näringshalter, som i sig inte är ett problem, ett hot mot den biologiska mångfalden i fjordarna kring Orust och Tjörn – samma problem som i Östersjön, att ekosystemet är rubbat.

– När jag träffar markägare så brukar jag börja med att måla upp en bild för att visa alla sidor av problematiken för att försöka öka förståelsen för vad övergödningen gör och innebär, säger Andreas.

Läs mer om projektet Avrinningsområden på Orust.

Jordbruk och fiske

Både i Orustfjodarna och i Östersjön har torsken haft en viktig roll som den högsta predatorn, men under 1900-talet har torsken fiskats ut.

– När torsken försvinner, blir de lite mindre fiskarna allt fler och de äter upp betande djur som skulle ätit alger. När dessa djur försvinner, breder fintrådiga alger ut sig och kväver ålgräsängarna, som är torskens och andra fiskar barnkammare. Algerna gynnas av näringsämnen som kommer från åarna ut i havet, förklarar Andreas.

Idag finns bara en spillra kvar av beståndet som lever hela sitt liv i detta vatten.

– För att få tillbaka den stora rovfisken torsken för att få bukt med ekosystemrubbningarna finns redan fiskereglering på plats, men vi måste också minska övergödningen och förstå varför ålgräset försvinner. Nu har vi fortfarande mycket havsöring som äter småfisk och är viktig att gynna, men den klarar inte riktigt att axla torskens roll, säger Andreas.

Problem

Genom en biotopkartering såg Andreas att fyra vattendrag blivit omgrävda och rätade för att förbättra dräneringen i jordbruksmark. Det leder till kraftiga flödesvariationer i åarna. Även den historiska torvbrytningen är ett problem – man har grävt diken som sänker grundvattennivån och ytvattnet rinner snabbare som ger näringsläckage och erosion i åar som har höga halter näringsämnen. Dessutom leder högflöden till översvämningar av lågt liggande jordbruksmark, vilket för med sig näringsämnen ut i ån och skadar grödorna. Och vid torrperioder kan delar av åarna torka ut i flera månader – då skadas många arter, bland annat får öringen svårt att leka.

– Vi behöver ha bra markavvattning och grödor som tar upp näringen. Om näringen läcker så växer grödorna dåligt och vise versa – vi behöver hitta platser i landskapet där vi kan fördröja vattnet utan att det skadar markavvattningen där vi vill odla, säger Andreas.

Lösningar

Andreas har tagit fram ett första åtgärdspaket, LEVA Orust Åtgärdspaket 1 och har planer för fler.
– Jag satsar mycket på att sprida information och har haft flera möten med markägare där jag presenterat olika åtgärdsförslag, till exempel restaurering och lägen för våtmarker, strukturkalkning, fiskevårdsåtgärder, återmeandring och svämplan. Jag knyter ihop land och hav och detta synsätt är väldigt uppskattat. Markägarna vill ha förslag på konkreta åtgärder, men jag poängterar att det är just förslag – det är alltid de som bestämmer, säger Andreas.

Andreas har även gjort flera utbildningsinsatser, bland annat en kurs i att gräva våtmark för lokala grävare.