Undersökningstypen används för att dokumentera utbredningen av vatten- eller luftburna metallföroreningar.

Data för Kustfisk De rådata som samlas in lagras i SLU Aquas databaser KUL (nät, ryssjor och siklöja) och Fiskdata2 (kustprovtrålning, västerhavet). Data uppdateras årligen och aggregerade data görs

Data för Migrerande fisk (ål) De rådata som samlas in lagras i databasen KUL hos SLU som är nationell datavärd för provfiske. Data uppdateras årligen och aggregerade data görs tillgängliga

Data för Bentiska livsmiljöer Till följd av nationell lagstiftning om spridning av geografisk information förvaltas de data som samlas in och används under utvecklingsarbetet på HaV eller hos

Data för Impulsivt undervattensbuller Nationellt datavärdskap för impulsivt undervattensbuller saknas. Tills vidare lagrar HaV de rådata som samlas in och levererar dem till Ices som fungerar

Data för Skräp på havsbotten De rådata som samlas in lagras hos SLU Aqua och uppdateras årligen. Rådata från alla deltagande länder lagras även hos ICES. Hos ICES finns dock inte data

Det mest grundläggande syftet med biotopkartering är att skapa en beskrivning av vattendraget som kan användas som underlag till naturvärdesbedömningar, åtgärdsplanering, naturhänsyn, miljökonsekvensbeskrivningar, limnisk naturvård och annan typ av verksamhet som berör mångfald i och kring vattendrag.

Undersökningstypen används för att fastställa utbredningen av syrefria och påverkade bottnar i recipienter, för övervakning av biologisk mångfald, samt för att göra uppskattningar av ett områdes produktionsförhållanden.

Så småningom kommer data även att finns hos SMHI som arbetar med att skapa en infrastruktur för produktion och tillgängliggörande av akvatiska produkter anpassade för att täcka in hela Sveriges land- och

Syftet med att mäta bakteriell syrekonsumtion i havsvatten är främst att upptäcka gödning av vattenmiljön. Metoden fungerar även i sötvatten.