Data för Bentiska livsmiljöer Till följd av nationell lagstiftning om spridning av geografisk information förvaltas de data som samlas in och används under utvecklingsarbetet på HaV eller hos

Undersökningstypen används för att dokumentera utbredningen av vatten- eller luftburna metallföroreningar.

Data för effekter av kylvatten De rådata som samlas in från provfisken lagras och uppdateras löpande i SLU Aquas databaser KUL Resultaten från undersökningarna sammanställs årligen i rapporterna Aqua

Data för Impulsivt undervattensbuller Nationellt datavärdskap för impulsivt undervattensbuller saknas. Tills vidare lagrar HaV de rådata som samlas in och levererar dem till Ices som fungerar

Data för Kustfisk De rådata som samlas in lagras i SLU Aquas databaser KUL (nät, ryssjor och siklöja) och Fiskdata2 (kustprovtrålning, västerhavet). Data uppdateras årligen och aggregerade data görs

Data för Migrerande fisk (ål) De rådata som samlas in lagras i databasen KUL hos SLU som är nationell datavärd för provfiske. Data uppdateras årligen och aggregerade data görs tillgängliga

Data för Skräp på havsbotten De rådata som samlas in lagras hos SLU Aqua och uppdateras årligen. Rådata från alla deltagande länder lagras även hos ICES. Hos ICES finns dock inte data

Det mest grundläggande syftet med biotopkartering är att skapa en beskrivning av vattendraget som kan användas som underlag till naturvärdesbedömningar, åtgärdsplanering, naturhänsyn, miljökonsekvensbeskrivningar, limnisk naturvård och annan typ av verksamhet som berör mångfald i och kring vattendrag.

Undersökningstypen används för att fastställa utbredningen av syrefria och påverkade bottnar i recipienter, för övervakning av biologisk mångfald, samt för att göra uppskattningar av ett områdes produktionsförhållanden.

I Sverige finns 37 arter musslor som lever i sötvatten. De flesta är mycket små, och hör till gruppen klot- och ärtmusslor. Elva arter kallas "stormusslor" eftersom de är förhållandevis stora.