Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Arbetstid Blanketter Ledighet Lön Sjukskrivning

Det här gäller när du vill vara ledig

Du kan ta ut semester samma år som du jobbar in den och helst ska du vara ledig på sommaren. Tjänstledig får du bland annat vara för studier och för att prova på en annan statlig anställning. Har du små barn har du möjlighet att få förkortad arbetstid.

Hur du redovisar olika frånvarotyper hittar du i manualen för tidredovisning. Vissa dagar har förkortad arbetstid, läs mer om det på sidan om Arbetstid.

Semester

Din semester regleras av Villkorsavtalet och Semesterlagen. Beroende på hur gammal du är får du olika många dagar semester:

  • Till och med det år du fyller 29 får du 28 semesterdagar
  • Från om med det år du fyller 30 får du 31 semesterdagar
  • Från och med det år du fyller 40 får du 35 semesterdagar

Du kan ta ut semester samma år som du tjänar in den

Enligt Villkorsavtalet sammanfaller intjänandeår och semesterår och är samma som kalenderåret. Det betyder att du kan ta ut betald semester under det år som du tjänar in den. För att få alla semesterdagar du har rätt till behöver du vara anställd hela kalenderåret.

Semestern ska hållas samman och helst tas ut på sommaren

Du måste ta ut minst 20 semesterdagar som ledighet varje år. Enligt semesterlagen har alla rätt till fyra veckors sammanhängande semesterledighet och utgångspunkten är att dessa ska tas ut mellan juni och augusti. Kom överens om semester med din chef och tidredovisa den.

Mer om tidredovisning av semester. Observera att du inte längre behöver lämna in en attesterad pappersansökan om semester. Det tidredovisar du i Agresso.

Spara semesterdagar?

I såväl villkorsavtalen som affärsverksavtalen har möjligheten att spara semesterdagar ändrats från dagens 35 dagar till 30 dagar. För den som den 1 januari 2018 har fler än 30 sparade dagar får de överskjutande dagarna tas ut under en femårsperiod fram till den 31 december 2022.

Kvotsemester

Om du i snitt arbetar mindre än fem dagar per vecka går det åt mer än en semesterdag för varje dag du tar ut semester. Semesterkvoten räknas ut genom att dela en heltidsanställds antal arbetsdagar med antal arbetsdagar du arbetar i samma period.

Om du blir sjuk när du har semester

Om du blir sjuk när du har semester kan du begära att byta ut semestern mot sjukperiod. Du måste då meddela din chef när du blir sjuk (ring, mejla eller skicka brev) och be om att få byta ledigheten mot sjukskrivning.

Tänk på att du behöver lämna in ett intyg från läkaren från och med dag åtta, om du är sjuk under en längre tid.

Föräldraledighet och VAB

Ansök om föräldraledighet senast två månader före ledighetens början. Det är viktigt med god framförhållning när du planerar din föräldraledighet och arbetsgivaren bör bli informerad så tidigt som möjligt.

Använd blanketten Ansökan om föräldraledighetWord.

Hur vabbar jag?

Om du behöver vara hemma med sjukt barn måste du anmäla det både till Försäkringskassan och till din chef redan första dagen som du är hemma.

Du ringer till växeln här på HaV och ber dem att koppla ur din telefon. Be också om att få bli kopplad till din chef så även hen får veta att du är hemma.

Du ansöker om ledigt för vård av barn när du kommer tillbaka genom att tidredovisa VAB.

Ersättning för vård av sjukt barn ansöker du om hos Försäkringskassan.

Föräldralönen fyller ut föräldrapenningen 

Föräldrapenningtillägg, eller så kallad föräldralön, innebär att arbetsgivaren fyller ut din månadslön med tio procent av den så kallade daglönen på lönedelar upp till basbeloppstaket så du fortfarande har 90 procent av din lön. 

Föräldralönen kan du få så länge du tar ut föräldrapenning från Försäkringskassan. När du fått ett utbetalningsbesked ("gröna lappen") från dem ska du skicka det till lönefunktionen på HaV, som då ser till att du får föräldralön utbetalad.

För att lättare planera din ekonomi kan du göra en prognos på Försäkringskassans hemsida över hur det kommer att se ut ekonomiskt.

Har du frågor om föräldrapenningtillägget kan du kontakta Emil på lönefunktionen.

Möjlighet till förkortad arbetstid

Enligt föräldraledighetslagen har du som förälder rätt till förkortning av din normala arbetstid med upp till en fjärdedel. Det gäller om du har barn som inte har fyllt åtta år eller som ännu inte har avslutat sitt första skolår. 

Som anställd i staten har du utöver detta en möjlighet till förkortning av arbetstiden (partiell ledighet) enligt tjänstledighetsförordningen för barn upp till tolv års ålder. 

Tjänstledighet av olika anledningar

Det finns flera olika typer av tjänstledigheter och andra ledigheter. Vad som gäller regleras bland annat i Villkorsavtalet och Tjänstledighetsförordningen eller i annan lagstiftning.

Tänk på att det alltid är viktigt med god framförhållning när du ska söka ledigt. Använd blanketten Ansökan om tjänstledighetWord och lämna till din chef om tjänstledigheten avser mer än 4 veckor.  Är den under 4 veckor tidredovisar du det, hur man gör hittar du på sidan om tidsredovisning.

Här beskrivs de vanligaste typerna av tjänstledighet:

Tjänstledighet för studier

Du kan få tjänstledigt om du vill studera. Du väljer själv om du vill vara helt eller delvis tjänstledig. Gäller det en kortare ledighet som inte överstiger en arbetsvecka, behöver du ansöka senast två veckor innan.

Gäller ledigheten en längre utbildning kan arbetsgivaren skjuta upp ledighetens start upp till sex månader så det är viktigt med god framförhållning.

Du kan läsa mer om tjänstledigt för studier i Studieledighetslagen.

Tjänstledighet för annan statlig anställning

I vissa fall kan du också få tjänstledigt för att prova en annan statlig anställning. Vid denna typ av tjänstledighet behöver du ansöka senast lika lång tid i förväg som motsvarar din uppsägningstid, vanligtvis en eller två månader.

Läs mer i Villkorsavtalet på Arbetsgivarverkets hemsida.

Trängande familjeskäl/Släktangelägenhet (FAM)

Enligt lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl har en arbetstagare har "rätt till ledighet från sin anställning av på grund av trängande familjeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig" (1§).

Lagen reglerar endast rätten till ledighet och inte själva frågan om löneavdrag ska göras eller inte.

I Villkorsavtalet (vårt centrala kollektivavtal) kan man läsa om vid vilka tillfällen du har rätt till ledighet utan löneavdrag.

Ledighet utan löneavdrag i följande fall (högst 10 arbetsdagar per kalenderår):

  1. vid allvarligare sjukdomsfall (avser sjuktillstånd av livshotande art eller sådant akut sjukdomstillstånd som absolut kräver ingripande av arbetstagaren) - 1 dag
  2. dödsfall - 1 dag
  3. begravning - 1 dag
  4. bouppteckning eller arvskifte - 1 dag

Detta gäller inom egen familj eller närmaste släktkretsen.

Till egen familj eller den närmaste släktkretsen menas:

  1. make/maka
  2. registrerad partner
  3. sambo
  4. barn
  5. barnbarn
  6. föräldrar (även styv-/fosterföräldrar)
  7. far- och morföräldrar
  8. syskon
  9. svärföräldrar (föräldrar till make/maka, registrerad partner eller sådan sambo som avses ovan)
  10. farbror
  11. faster
  12. morbror
  13. moster
  14. syskonbarn
  15. svärson
  16. svärdotter
  17. svåger
  18. svägerska
  19. samt – när det är fråga om bouppteckning eller arvskifte (om du är dödsbodelägare, eller enligt lag eller förordning har att företräda dödsbodelägare).

När det gäller hur mycket tid du kan vara ledig så ska man tänka på hur mycket tid som går åt till angelägenheten samt eventuell resa som måste göras under arbetstid. En praktisk tillämpning är en dag för angelägenheten och eventuellt en dag för restid vid längre avstånd. Råder det osäkerhet kring tillämpningen så kan din chef fråga personalenheten om råd.

Det finns självklart många andra tillfällen där du också vill vara ledig för en typ av "släktangelägenhet", men där måste en annan typ av ledighet, såsom till exempel semester eller ledighet med löneavdrag (så kallad "enskild angelägenhet") användas.

Exempel på "släktangelägenheter" som sker med löneavdrag (eller semester/kompledighet) och där du inte kan vara ledig med lön:

  1. Planering och diskussioner inför begravning (såsom till exempel besök på begravningsbyrå eller möte med präst)
  2. Sorgearbete runt dödsfall
  3. Begravning av nära vän, även om relationen är väldigt speciell • Städ/flytt av boende efter dödsfall
  4. Flytt av nära anhörigs bohag.
  5. Medföljande vid anhörigs läkarbesök
  6. Hembesök hos nära anhörig för anpassning av bostad, sjukvårdsteam etc.
  7. Födelsedagsfirande

För dessa kan ledighet beviljas, dock med fullt löneavdrag, om du inte tar semester eller kompledigt istället.

Det finns också något som kallas närståendevård/närståendepenning, som inte ska blandas ihop med detta. I dessa fall är det försäkringskassan som beslutar om närståendepenning, samt betalar ut ersättning för detta efter beslut av läkare. Från jobbet sker fullt löneavdrag. För mer information, kontakta personalenheten.

Tjänstledighet för särskilda skäl (EA-ledighet)

Som ett led i att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv har du möjlighet att – under vissa förutsättningar – arbeta deltid. Det här är en erbjuds till dig som medarbetare utöver övriga avtal och regler.

Du kan, oavsett ålder, ansöka om att vara ledig 20 procent ett år i taget. En viktig förutsättning är att verksamheten medger att du arbetar deltid.

Läs mer i vår policy för tjänstledighet för särskilda skäl.PDF

Tjänstledighet för flytt

Enligt vårt kollektivavtal har du rätt att vara ledig utan löneavdrag en dag när du flyttar det vill säga byter mantalsskrivningsadress. Prata med din chef om vilken dag det blir och registrera det i tidredovisningen genom att skriva FLYTT där det normalt står ett N (TIDKOD) och 7,95 timmar på dagen det avser.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Arbetstid Blanketter Ledighet Lön Sjukskrivning